Studentlitteraturs logga inUse logga
  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter
  • Dela på Linkedin
  • Dela på Delicious
  • Dela på Linkedin
 
 

Utvecklingsmetoder

Det finns en flora av metoder för att hjälpa verksamhetsutvecklare, designers, projektledare, arkitekter och programmerare att ta fram digitala tjänster. Alla syftar de till att hjälpa till att göra processen bättre på något sätt, vilket oftast innefattar tydlighet och ibland spårbarhet.

För att kunna göra något bättre behöver man ha en ståndpunkt, en utgångspunkt som är den som bestämmer hur man väljer att betrakta världen. När man väljer eller bedömer en metod eller modell behöver man alltså fundera på på:

  1. vilken del av världen är det som de vill beskriva/hantera?
  2. vilken utgångspunkt har de valt?

Vår utvecklingsmodell har alltså valt den del av världen som handlar om att skapa nytta: att värdera idén, lösningsförslag och den färdiga tjänsten mot en förväntad nytta. Vi är dessutom övertygade om att nyttan uppstår i användningen, varför användningen blir det som håller ihop alla modeller och tekniker som används. Därmed blir den också hypotesdriven: hela processen handlar om att systematiskt validera att nyttan faktiskt uppstår i verkligheten.

I andra utvecklingsmetoder och modeller ställer man inga krav på spårbarhet mellan den tänkta nyttan och lösningsförslag eller den slutliga produkten, eftersom de har andra utgångspunkter. Nyttan är något som skall bli ett resultat för att duktiga beställare och designers arbetar i projektet. Det finns heller då inga tekniker för att hjälpa projektledare och styrgrupp att styra mot nytta.

Vi vill belysa hur andra modeller och metoder förhåller sig till vår modell genom att beskriva några olika, fritt valda, områden. Hoppas det kan hjälpa dig att sortera begreppen!

Definiera effektmål

Det finns många tekniker för att definiera effektmål, där de flesta har en ekonomisk utgångspunkt, men man försöker ofta också involvera andra värden än de direkt ekonomsikt mätbara.

Man vill kunna använda som underlag till investeringsbeslutet och därför h

Några av de modeller som du kanske hört talas om är PENG, EVA,

Effekthemtagning

Användbarhet

Det finns väldigt många metoder och tekniker för att säkerställa tjänstens användbarhet. Styrkan hos dem är att de har sitt fokus på de användningssituationer som uppstår och hur de kan göras bättre, därför handlar de flesta metoder om målgruppsanalys, design eller test.

Deras svagheter är att de inte tydligt visar på hur en viss utformning leder till en bättre tjänst. För många projektledare och beställare blir därför användbarhet något oklart, som man visserligen måste göra, men det är oklart vilket värde det tillför i projektet. Därmed är det inte heller ovanligt att man i tidsnöd försöker minska ned på ”användbarhetsaktiviteterna”.

Varför är en viss design bättre (ur ett verksamhetsperspektiv) än en annan? Att det mänskliga systemet fungerar på ett visst sätt och att man därför bör utforma lösningen därefter, det förutsätter de flesta beställare att leverantören klarar av. Att tvinga användaren logga in för att betala [ref 3 milj dollar button] är också en aspekt som direkt påverkar lösningens utformning och användarnas nöjdhet med tjänster.

Leda och styra projekt

Fokus på tid och kostnad

Utveckla funktioner, form och innehåll

Förvalta

Andra utvecklingsmodeller har valt den del som handlar om att skapa spårbarhet från krav till produkt. De utgår från att

Oavsett vilken utvecklingsmetod man väljer så har man glömt användningsperspektivet.

Scrum, agilt, RUP, funktion etc. (och användbarhet :-))

Olika metoder att beskriva effektmål.

 
 

Kommentera

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid DominguesBild på medförfattaren Vernon LapineBild på medförfattaren Jonathan HelbigBild på medförfattaren Jeremy LafleurBild på medförfattaren Leila TimmBild på medförfattaren Cesar LazarBild på medförfattaren Rafael ThorbyBild på medförfattaren Marlon BolivarBild på medförfattaren Latonya WitcherBild på medförfattaren Rocky JacksBild på medförfattaren Sofia LeighBild på medförfattaren Eva PfefferBild på medförfattaren Inge SidawayBild på medförfattaren Ina LandrumBild på medförfattaren Charles HuieBild på medförfattaren Melvina ThornBild på medförfattaren Damon MacdonellBild på medförfattaren Jennie KortBild på medförfattaren Madison PiquetBild på medförfattaren Jasmine SingerBild på medförfattaren Kathryn TindaleBild på medförfattaren Sheryl NilesBild på medförfattaren Bart SmileyBild på medförfattaren Rory KindelBild på medförfattaren Graig ManjarrezBild på medförfattaren Dalton MilfordBild på medförfattaren Ladonna EdgertonBild på medförfattaren Marlene CazneauxBild på medförfattaren Danielle WildingBild på medförfattaren Analisa ArnottBild på medförfattaren Celia Provost

Senaste ändringar

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.