Studentlitteraturs logga inUse logga
  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter
  • Dela på Linkedin
  • Dela på Delicious
  • Dela på Linkedin
 
 

Utvecklingsmetoder

Det finns en flora av metoder för att hjälpa verksamhetsutvecklare, designers, projektledare, arkitekter och programmerare att ta fram digitala tjänster. Alla syftar de till att hjälpa till att göra processen bättre på något sätt, vilket oftast innefattar tydlighet och ibland spårbarhet.

För att kunna göra något bättre behöver man ha en ståndpunkt, en utgångspunkt som är den som bestämmer hur man väljer att betrakta världen. När man väljer eller bedömer en metod eller modell behöver man alltså fundera på på:

  1. vilken del av världen är det som de vill beskriva/hantera?
  2. vilken utgångspunkt har de valt?

Vår utvecklingsmodell har alltså valt den del av världen som handlar om att skapa nytta: att värdera idén, lösningsförslag och den färdiga tjänsten mot en förväntad nytta. Vi är dessutom övertygade om att nyttan uppstår i användningen, varför användningen blir det som håller ihop alla modeller och tekniker som används. Därmed blir den också hypotesdriven: hela processen handlar om att systematiskt validera att nyttan faktiskt uppstår i verkligheten.

I andra utvecklingsmetoder och modeller ställer man inga krav på spårbarhet mellan den tänkta nyttan och lösningsförslag eller den slutliga produkten, eftersom de har andra utgångspunkter. Nyttan är något som skall bli ett resultat för att duktiga beställare och designers arbetar i projektet. Det finns heller då inga tekniker för att hjälpa projektledare och styrgrupp att styra mot nytta.

Vi vill belysa hur andra modeller och metoder förhåller sig till vår modell genom att beskriva några olika, fritt valda, områden. Hoppas det kan hjälpa dig att sortera begreppen!

Definiera effektmål

Det finns många tekniker för att definiera effektmål, där de flesta har en ekonomisk utgångspunkt, men man försöker ofta också involvera andra värden än de direkt ekonomsikt mätbara.

Man vill kunna använda som underlag till investeringsbeslutet och därför h

Några av de modeller som du kanske hört talas om är PENG, EVA,

Effekthemtagning

Användbarhet

Det finns väldigt många metoder och tekniker för att säkerställa tjänstens användbarhet. Styrkan hos dem är att de har sitt fokus på de användningssituationer som uppstår och hur de kan göras bättre, därför handlar de flesta metoder om målgruppsanalys, design eller test.

Deras svagheter är att de inte tydligt visar på hur en viss utformning leder till en bättre tjänst. För många projektledare och beställare blir därför användbarhet något oklart, som man visserligen måste göra, men det är oklart vilket värde det tillför i projektet. Därmed är det inte heller ovanligt att man i tidsnöd försöker minska ned på ”användbarhetsaktiviteterna”.

Varför är en viss design bättre (ur ett verksamhetsperspektiv) än en annan? Att det mänskliga systemet fungerar på ett visst sätt och att man därför bör utforma lösningen därefter, det förutsätter de flesta beställare att leverantören klarar av. Att tvinga användaren logga in för att betala [ref 3 milj dollar button] är också en aspekt som direkt påverkar lösningens utformning och användarnas nöjdhet med tjänster.

Leda och styra projekt

Fokus på tid och kostnad

Utveckla funktioner, form och innehåll

Förvalta

Andra utvecklingsmodeller har valt den del som handlar om att skapa spårbarhet från krav till produkt. De utgår från att

Oavsett vilken utvecklingsmetod man väljer så har man glömt användningsperspektivet.

Scrum, agilt, RUP, funktion etc. (och användbarhet :-))

Olika metoder att beskriva effektmål.

 
 

Kommentera

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid DominguesBild på medförfattaren Julius TreatBild på medförfattaren Alvin HarbinBild på medförfattaren Halina VercoBild på medförfattaren Matthias BavinBild på medförfattaren Santiago MullanBild på medförfattaren Bobbie VelasquezBild på medförfattaren Olga RehfischBild på medförfattaren Pat RetzlaffBild på medförfattaren Milagros AlvesBild på medförfattaren Marcella HoskingBild på medförfattaren Margareta WearneBild på medförfattaren Winifred McAdamBild på medförfattaren Herman BoldtBild på medförfattaren Felipe GirdlestoneBild på medförfattaren Charlotte ReinerBild på medförfattaren Shayna AlbaBild på medförfattaren Jannie MartinovichBild på medförfattaren Dustin McclellanBild på medförfattaren Olivia MacFarlandBild på medförfattaren Lou BroughtonBild på medförfattaren Antonia GlasheenBild på medförfattaren Jeana HornickBild på medförfattaren Casey O'MahonyBild på medförfattaren Son WaltmanBild på medförfattaren Hattie KreitmayerBild på medförfattaren Violette DugasBild på medförfattaren Garry ChisolmBild på medförfattaren Mitzi TippingBild på medförfattaren Concepcion EstrellaBild på medförfattaren Allison Parkin

Senaste ändringar

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.