Studentlitteraturs logga inUse logga
  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter
  • Dela på Linkedin
  • Dela på Delicious
  • Dela på Linkedin
 
 

Detta är en gammal version av dokumentet!


Exempel och mallar

Uppdatera: Hela detta kapitel behöver uppdateras.

Appendix B1: Kravspecifikation

Det du finner här är en delmängd av en kravspecifikation, där såväl krav på användningsegenskaper som materialegenskaper, samt begränsningar och bortval är beskrivna. Denna kravspecifikation innehåller inte effektkrav eller funktionella krav. Effektkrav kan dokumenteras i ett visions- eller måldokument. Funktionella krav dokumenteras ofta som användningsfall. Exemplet är taget från ett projekt där en internet-tjänst för att göra det möjligt för Sveriges jordbrukare att att söka EU-stöd utvecklades. Texten nedan är en delmängd av den kravspecifikation som användes i projektet.

Bakgrund, mål och syfte

Mål

Dokumentet syftar till att samla krav som är generella och gäller lösningen som helhet. Referenser

De dokument som ligger till underlag för kravspecifikationen är:

[1]

[2]

Målgrupper

Huvudmålgruppen är Jordbrukare som söker EU-stöd. Jordbrukaren kan också välja att anlita en Konsult. Jordbrukaren förväntar sig då att Konsulten bättre kan optimera ersättningarna och kan utföra ifyllandet snabbare och helt korrekt. Systemet administreras av Systemadministratör.

Jordbrukare

Jordbrukare är egna företagare med Jordbruk som verksamhet. Detta betyder att Jordbrukaren ägnar stor del av sin tid åt fysiskt arbete. Mycket liten andel av målgruppen har akademisk bakgrund. För Jordbrukaren är EU-ersättningarna en viktig del av företagets omsättning. Ansökningarna idag är omständliga och upplevs som krångliga. Bonden upplever att kravbilden förändras under åren, även för fleråriga stöd. Det är inte alltid klart hur mycket ersättning en viss stödform kan ge, vid kontroller kan två olika kontrollanter komma fram till olika resultat. Dessutom upplevs blanketten som krånglig och mycket tid går åt för att kontrollera summor och att uppgifter skrivits i rätt ruta.

Arbetsflöde

Jordbrukaren använder någon dag upp till en vecka för att göra ansökan. Under året läser och sparar bonden nyheter och tips som bonden hittar i tidningarna Land, ATL och Jordbiten. Ofta gör bonden kalkyler och pratar med kollegor för att utröna vilken ersättningsmix som skulle kunna ge bäst ersättning. När blanketter, karta och anvisningar ankommit så startar bonden med att kontrollera kartan. Nyheter och förändringar förs in på kartan och i blanketten. Så följer en period där bonden fattar beslut om vilken produktion som ska bedrivas. När bonden har denna bild klar för sig så fylls blanketten i. När blanketten är klar så gör bonden kontroller så att alla uppgifter ska vara korrekta. Slutligen signeras ansökan och sändes in. Bonden tar själv en kopia och ansökan sändes ofta med rekommenderat brev, det händer att jordbrukaren själv åker in till länstyrelsen med ansökan. Jordbrukaren väntar på ett ankomstbevis från Länsstyrelsen. Om inte ett sådant kommer inom några dagar ringer bonden och kontrollerar vad som hänt. Kopior på ansökningar, tips och anvisningar arkiveras.

Nytta

För jordbrukaren ligger den stora nyttan i att väsentligen förenkla ifyllandet av ansökningen av EU-stöd. Ifyllandet tar onödigt mycket tid och är en källa till frustration. Mycket tid går åt till att undersöka villkor, att kontrollera summor, att varje år rita in alla markområden och att överföra kartan till kolumner i ansökan.

Systemförvaltare

Systemförvaltare är personer på Jordbruksverket som underhåller lösningen m.a.p. regelverk. Systemförvaltaren är också den som initierar ansökan, d.v.s. ”trycker på knappen” så att data från produktionsssystem avseende årets ansökan, eller enskild jordbrukare laddas till SAM Internet.

Arbetsflöde

Systemförvaltaren skapar och underhåller regelverket för SAM Internet. Det görs innan ansökningsåret tar sin början. Regelverket ska valideras mot testdata innan ansökningsperioden startar. Då regelverket är validerat, applikationen testad och ansökningsperioden startar, initierar systemförvaltaren systemet genom att köra de initieringskommandon som behövs för att kopiera grunddata till SAM Internet.

Under själva ansökningsperioden och intill det att nästa års regler ska upprättas, har systemförvaltaren inte några uppgifter annat än de som eventuellt tillkommer från drift- och övervakning.

Nytta

Systemförvaltaren har själv ingen nytta av SAM Internet. Systemet är ytterligare ett av de system som ska servas. Detta pekar på att det är av högsta vikt att förse systemförvaltaren med kraftfulla verktyg.

Jordbruksverket

Jordbruksverket är den instans som ansvarar för att EU:s direktiv efterlevs.

Nytta

Nyttan för Jordbruksverket ligger främst i att förenkla ansökningsförfarandet. I detta ligger att öka precisionen i ansökningarna (det ska ej vara möjligt att ansöka om något man ej är berättigad till) och att snabba upp ansökningsförfarandet (betydligt färre formella fel). En annan stor nytta är att kontroller av kartorna underlättas väsentligt genom att de ankommer i digitaliserat format.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen är den instans som handlägger EU-ansökningar.

Nytta

Nyttan för Länsstyrelsen ligger framför allt i minskat antal fel i ansökningarna. Därmed sparas mycket handläggningstid. Enligt uppskattningar [2] är 30–40% av handläggningstiden relaterad till felrättningar.

Användningsegenskaper

Här listas egenskaper som produkten uppvisar då den används och som är gemensamma för flera användningsfall. Kända faktauppgifter ifyllda

Uppgifter som är kända rörande jordbrukaren och företaget ska vara förifyllda. Summor som är resultat av det som hittills fyllts i ska räknas ut.

Endast tillåtna val synliga

Ersättningsformer som ej är tillåtna p.g.a. geografisk placering ska ej kunna väljas. Ersättningsformer som förutsätter beslut ska kunna väljas, men användaren ska upplysas om att beslut krävs. I de fall då jordbrukaren har beslut ska ersättningsformer som dessa beslut avser finnas valbara.

Lösningen ska dynamiskt avgränsa möjliga val av ersättningsformer beroende på vilka andra ersättningsformer och kvantiteter som fyllts i.

Förklaringar ska finnas

Förklaringar av ord, tillvägagångssätt, kravbild, beräkningar etc ska finnas och vara lätt åtkomliga.

Inga andra styrande moment än regelverket

Systemet ska inte styra användaren på annat sätt än att redovisa vilka ersättningsformer som är tillåtna och krav för att ansökan ska vara formellt riktig.

Tydliga felmeddelanden

Felmeddelandena ska förklara vilket fel som uppstått och hur felet kan åtgärdas av användaren.

Läsbarhet

Text ska vara större än 10p och lättläst. Kursiv text används sparsamt. I den mån färgsättning, ikoner och bilder används ska dessa ej stjäla uppmärksamhetsfokus från faktainnehållet.

Färgsättning

Eftersom kartan är en mycket viktig del av lösningen – och denna använder färg som informationsbärande enhet – så ska färg och bilder/ikoner användas mycket sparsamt.

Juridiska krav

Ägare till inkommen handling/data

Länsstyrelsen står som ägare till inkommen data.

Personuppgiftslagen

Hänsyn måste tas till PUL. För att använda tjänsten måste användaren acceptera PUL-avtal.

Bokföringslagen

I förlängningen ingår det ekonomiska uppgifter som ska betraktas som bokföringsmaterial och därför måste bokföringsförordningen beaktas.

Tillgänglighet

SAM-Internet ska vara en internetbaserad tjänst som tillhandahålls via SJV. Tillgängligheten förväntas därmed vara 24×7.

Tjänsten byggs för webbläsare Internet Explorer med version 5.01 eller senare.

Internetapplikationen ska inte förlita sig på tillgänglighet i bakomliggande produktionssystem.

Tillgängligheten uppnås genom initiering av lokal databas i SAM internet med initialdata för ansökan. Därefter körs SAM internet som en fristående ö med eventuell fail over på respektive enhet (webbserver och databas) för att säkerställa tillgängligheten.

Säkerhet

Konfidentialitetsskydd

Ingen obehörig ska kunna ta del av informationsinnehållet som överförs.

Integritetsskydd

Informationen ska inte kunna förvanskas under överföringen.

Autenticering

Verifiering att sändare och mottagare är de de utger sig för att vara.

Icke förnekbarhet eller oavvislighet

Varken sändare eller mottagare kan förneka att de har sänt eller tagit emot viss information.

Åtkomstkontroll

Oberhöriga ska inte kunna nå interna nätverk/datorer.

Spårbarhet

Det ska vara möjligt att spåra transaktioner genom systemet.

Ansökningshändelser

Spårbarheten avser de händelser som inträffar efter det att brukaren signerat och sänt iväg första versionen av ansökan under innevarande ansökningsår. Då brukaren väljer att signera och sända ansökan, byter ansökningen status efter bekräftad avleverans till SJV. Varje förändring som bekräftas av användaren spåras därefter i en händelselogg som bildar en historik över gjorda förändringar mellan två signerade och avlevererade ansökningar.

Varje ansökan som signeras och avlevereras ska levereras i signerad form tillsammans med de ändringar som skett sedan föregående signerade och avlevererade version. Ändringsloggen bifogas ansökan i samma meddelande (XML-fil) som ett addendum till ansökan.

Meddelandetrafik

Varje meddelande som utbyts mellan brukarens ansökan och omgivningen (dvs de tillfällen då ansökan signeras och sänds in), ska kunna spåras kronologiskt per tidpunkt och per brukare och tidpunkt. Varje signering innebär då en tidstämplad avsättning till logg som kan analyseras i efterhand.

Lösningen implementeras lämpligen i en central meddelandeväxel där den här funktionaliteten betraktas som normal driftövervakning. Trafik från SAM internet avses inte att loggas internt inom ramen för SAM internet annat än den ovanstående spårbarheten per brukare och ansökan.

Prestanda

Belastning

Upp till 80 000 användare under ansökningsperioden. Antal samtidiga användare kan betraktas som hälften av dessa. Det är känt att flertalet användare kommer att köra i slutfasen av ansökningsperioden vilket innebär en tämligen hög belastningspuckel innan ansökningsperioden går ut. Jämför privatdeklarationsbeteendet.

Belastningen är svåröverblickad i nuläget, applikationen designas för att kunna skalas upp på ett sådant sätt att prestandaproblem ska kunna undvikas genom utökning av serverkapacitet.

Svarstider

Svarstider < 8 sekunder i 90% av fallen1. Innan kravet kan ställas, måste mätmetod definieras så att målet kan ställas mot mätning.

Förutsättning för klienter är 28.8 kpbs modemtrafik, kanske över brusig linje.

Underhåll

Underhåll består av två punkter, dels löpande underhåll avseende regelverk och dels underhåll som är av mer driftbetonad art såsom databas, övervakning etc.

Applikationsunderhåll

Applikationsunderhållet består i ett fåtal punkter:

  • Uppdatera regelverk till nytt ansökningsår (version).
  • Initiera ansökningsår med basdata från stödsystem.
  • Nollställning av ansökningsbas.

Drift

Designbegränsningar

Följande krav är styrande för designen.

Kommunikation via XML

XML baserad dokumentstruktur för kommunikation mot lokala klienter är givetvis att föredra, taggbibliotek (eller DTD:er) måste upprättas för att XML ska kunna användas och verifieras.

Eventuell köhantering mot produktionssystemen

SAM Internet behöver kunna lämna ansökan till omgivningen på ett transaktionssäkert sätt. Därför kommer en köhantering att behövas så att inte ett produktionssystem kan orsaka en trasig ansökan.

Applikationen anpassas för Internet Explorer version 5.01 eller senare

Applikationen kräver en del scriptning på klientsidan, vilket kommer att kräva dubblering av kod på klientsidan om stöd ska ges till både Netscape och Internet Explorer. Se vidare nedan under ”Bortvalt” punkten om oberoende av webbläsare.

Klientapplikationen körs under Win32

Operativ på klientsidan är Win9x, WinNT4 samt Win2K

Bortvalt

Denna rubrik innehåller saker som diskuterats men valts bort.

Flera typer av presentationsklienter

Enbart webbaserad klient tas fram inom SAM Internet, tredjeparts- och frånkopplade klienter beaktas ej. Inom ramen för SAM Internet är fokus att bli just en internetbaserad tjänst. I och med detta kommer inte projektet SAM Internet att beakta annan teknisk lösning är webb. Ett skikt inom SAM Internet kommer att hantera kommunikation från extern part. För närmare beskrivning av hur applikationen skiktas, se arkitekturdokumentet.

Nedladdningsbar klient för karthantering

Klienten kommer att implementeras via HTML-bas.

Appletversionen visade sig ha buggar och brister som inte skulle kunna accepteras. Klienten är också stor (> 1Mbyte) vilket skulle leda till orimliga nedladdningstider vid låga bandbredder (< 28.8 kbps). I och med att lösningen baseras på HTML kommer klienten att belastas mindre vilket då anses ge en bättre lösning.

Appendix B2: Interaktionsdesign

Det du finner här är en interaktionsdesign för ett fiktivt system. Interaktionsdesignen beskriver ett tillägg till systemet IMIT som syftar till att ge företaget Qwertys försäljningssiffror tillgängliga. Dokumentet används som programmeringsunderlag.

Detta dokument

Bakgrund

Systemet IMIT gör företaget Qwertys försäljningssiffror sökbara baserat på land och produkt. Fram tills nu har systemet bestått av en sökdel och en enkel exportfunktion. Denna interaktionsdesign beskriver en ny, mer avancerad exportfunktion. Syftet med exportfunktionen är att kunna extrahera delmängder av försäljningsdata och sedan analysera denna data med hjälp av andra verktyg, som exempelvis Spotfire eller Microsoft Excel.

Syfte och omfattning

Dokumentet beskriver interaktionsdesignen för exportdelen av systemet IMIT med avseende på beteende, innehåll och funktion. I denna version finns inga kopplingar till fält i databasen. De bakomliggande affärsreglerna beskrivs i dokumentet ”Affärsregler v. 1.0”.

För att hitta brister i interaktionsdesignen bör den utvärderas av 4– 5 användare i ett användningstest.

Referenser

De dokument som ligger till grund för interaktionsdesignen är:

  • Kravspecifikation. Sökbara försäljningssiffror v. 1.0.
  • Affärsregler v. 1.0.
  • Användningsfall: Avancerad export v.1.0.

Generell Design

På grund av den stora variationen vad gäller möjliga exportinställningar bör exportfunktionen göras som en wizard. Exportwizarden initieras från någon av sökresultatsidorna. Vilka värden som ska vara förvalda beror på vilka val användaren definierat sin sökning. En grundtanke är att brukaren inte ska behöva göra samma val mer än en gång. Rent konkret så innebär det att de länder och produkter som användaren valt att söka efter ska vara förvalda i exportwizarden.

Det generella flödet visas nedan:

Figur B.1 Generell design för exportwizarden.

Figur B.1

  1. I det första steget specificerar användaren vilka länder som ska inkluderas i exportfilen.
  2. I steg två kan hon, baserat på de länder som valts, välja vilka produkter som ska angå i exportfilen. Hon kan också välja på vilken detaljnivå och i vilken valuta siffrorna ska presenteras.
  3. I steg tre anger brukaren egenskaper för exportfilen (filformat etc.) samt vart länken till filen ska skickas.

Dialogerna i wizarden har följande struktur:

Figur B.2 Dialogstruktur.

Figur B.2

Dialogtiteln informerar brukaren om syftet med dialogen och vilket steg i exportprocessen hon arbetar med. Dialoginnehållet är den del av dialogen där användaren gör exportinställningarna. Den innehåller också en länk till den del av systemets hjälpfunktion som behandlar exporter. Dialognavigeringen består av knappar med hjälp av vilka brukaren kan navigera mellan de olika stegen i exportprocessen.

Standard wizardknappar används för navigeringen:

Figur B.3 Standard wizardknappar för navigering.

Figur B.3

  • Knappen “Bakåt” används för att ta användaren till föregående steg. I det första steget är knappen inaktiv.
  • “Nästa” tar användaren till nästa steg i wizarden. På den sista sidan i wizarden ändras texten på knappen till “Slutför”. När brukaren klickar på ”Slutför” utförs exporten.
  • “Avbryt” avbryter exporten och stänger ner wizarden så att brukaren åter hamnar på den plats från vilken exportfunktionen initierades.

Detaljdesign

I denna del beskrivs de olika stegen i exportwizarden i detalj.

Figur B.4 De tre stegen i exportwizarden.

Figur B.4

Steg 1: Välj land

I det första stegen anger brukaren vilka länder hon vill inkludera i exportfilen.

Figur B.5 Steg 1 i exportwizarden.

Figur B.5

Om beskrivningen av marknaden är för lång ska en scrollbar visas till höger om beskrivningsrutan så att brukaren kan scrolla för att läsa hela beskrivningen. Texten ovanför respektive nedanför beskrivningen ska inte påverkas av scrollningen. Om fler än ett land väljs samtidigt (med hjälp av Shift- eller Ctrl-tangenterna) byts detaljinformationen om det valda landet ut mot texten ”Flera länder valda. Klicka på ett land för att se försäljningsdetaljer om detta land.” Om inget land valts ska ett felmeddelande med följande budskap visas: ”Du måste välja minst ett land för att gå vidare.”

Steg 2: Välj produkt

I steg två väljer brukaren vilka produkter som ska inkluderas i exportfilen, vilken valuta hon vill se försäljningssiffrorna i, och på vilken detaljnivå hon vill se siffrorna.

Figur B.6 Steg 2 i exportwizarden.

Figur B.6

Vilka produkter som visas i listan “Tillgängliga produkter” är avhängigt vilka länder som valts i föregående steg. De produkter som brukaren valt i den sökning vars resultat nu ska exporteras ska vara förvalda.

Om ingen produkt valts ska ett felmeddelande med följande budskap visas: ”Du måste välja minst en produkt för att gå vidare.”

Steg 3: Ange egenskaper för exportfil

I steg tre ställer brukaren in vilka egenskaper hon vill ha på exportfilen, d.v.s. filformat och komprimering. Dessutom anger hon en e-postadress till vilken hon vill att länken till exportfilen ska skickas.

Figur B.7 Steg 3 i exportwizarden.

Figur B.7

Om e-postadressen inte innehåller något snabel-a (@) visas följande felmeddelande: ”Den angivna e-postadressen innehåller inget @ och är därför ogiltig. Ange en giltig e-postadress.”

När brukaren klickar på knappen ”Slutför” skapas exportfilen. När själva skapandet är klart, vilket kan ta upp en timme, skickas en länk till den angivna e-postadressen.

Appendix B3: Rapport från expertutvärdering

Det du finner här är en fiktiv rapport. Syftet med exemplet är att beskriva ett spektrum av vanliga rubriker för denna typ av rapport. Därför motsvarar inte innehållet i rapporten från en enskild expertutvärdering. Innehållet i exemplet är delvis påhittat och delvis hämtat från olika expertutvärderingar, vilket tyvärr kan göra exemplet svårläst.

En brist i det konstruerade exemplet är att bildmaterial nästan saknas. En stark rekommendation är att använda bilder (bildskärmsdumpar) för att åskådliggöra det som skrivs i texten!

Sammanfattning

Här skriver du en sammanfattning som kort ska beskriva hur utvärderingen genomförts vilka användbarhetsproblem du funnit och nödvändiga åtgärder.

Denna rapport är en utvärdering av bokningsflödet i XYZ med avseende på användbarhet och upplevelse. Utvärderingen inbegriper alltså inte sajtens andra delar, men många av rekommendationerna kan sannolikt appliceras på fler ställen än i bokningsflödet. Rapporten innehåller en kartläggning över brister i gränssnittet, samt rekommendationer om åtgärder för dessa. Våra viktigaste rekommendationer är:

  • Förbättra återkopplingen till kunden om var i flödet hon befinner sig.
  • Skapa enhetlighet ifråga om navigationselement.
  • Skapa enhetlig utformning av valfunktioner.
  • Placering och användning av nyckelfunktioner som ”dina val” och tilläggsbokningar måste förändras.

Rekommendationerna baseras på en 4 timmar lång genomgång tillsammans med Namn1 och Namn2, samt 40 timmars utvärdering av Namn3.

Allvarliga brister

Här beskriver du vilka problem som är allvarliga och måste åtgärdas. Rubrikerna beror förstås på vad du funnit, men här är några exempel.

Oklar navigering

Det är nästan omöjligt för kunden att hitta tillbaka till ”mina banktjänster” efter att ha gått till en annan sektion, exempelvis ”konton”, eftersom banktjänst-funktionerna sedan döljs bakom knappen ”logga in”. Detta trots att kunden redan loggat in. Rekommendation: Knappen ”logga in” bör bytas ut mot en ”logga ut” funktion då kunden redan är inloggad. Lägg till valet ”mina banktjänster” som eget navigationselement istället för att dölja det bakom ”logga in”.

Sökning

Sökprocessen är svår och oklar. Sökmotorn innehåller många problem:

  • Visar inte hur många träffar användaren får.
  • Sökresultaten innehåller många dubbletter.
  • Sökning går enbart på exakt träff och visar inga alternativ vilket ger problem med sammanskrivna/särskrivna ord, felstavningar, fel ord (t.ex. Teddybears Stockholm istället för Teddybears Sthlm) etc.
  • Sökträffar är inte rankade, och presenteras inte tillräckligt utförligt för att användaren skall kunna avgöra hur relevanta de är.

Rekommendation: Söktjänsten måste acceptera de vanligaste felstavningarna. Dubbletter får inte finnas. Söksvaret måste ange antalet träffar. Söksvaret ska innehålla kriterier som gör att användaren kan bedöma svarets relevans. Vilka dessa kriterier är måste utvärderas.

Knappar för navigering

Funktioner för hur ett val görs och hur man kommer vidare i bokningsflödet är inkonsistent utformat. Det finns en överhängande risk att detta gör kunden osäker ifråga om hur hon ska göra för att lyckas med sin bokning.

Rekommendation: Använd alltid både ”tillbaka”- och ”fortsätt”-knappar. Låt ”tillbaka”-knappens benämning avspegla den uppgift som den syftar till, exempelvis ”ändra hotellval”. Var konsekvent ifråga om hur ett val utförs: använd standardiserade gränssnittskomponenter (radioknappar, checkboxar, dropdowns, etc.) för varje valalternativ i kombination med en ”fortsätt”-knapp för varje sida.

Generella åtgärder

Menyer

Navigationen beter sig inkonsekvent vilket kan vilseleda användarna. Det finns inget sätt för användaren att förutse vad som kommer att hända när ett menyalternativ väljs på första nivån. Ibland ändras innehållet när ett menyalternativ väljs, och ibland inte.

  • Några menyalternativ på första nivån visar en sida som inte har några motsvarande menyalternativ på nivå två.
  • Några menyalternativ på första nivån visar det första menyvalet på nivå två, det första valet på nivå två är förvalt.
  • Några menyval på första nivån genererar ingen förändring på innehållssidan alls.
  • Några menyalternativ på nivå två har en tredje nivå av alternativ placerade längst till vänster på sidan.

När en webbplats har olika beteenden för menyalternativ på samma hierarkiska nivå så kan inte användaren förutse vad som ska hända när ett menyalternativ väljs. Användaren måste då lära sig hur man navigerar för varje menyalternativ. Rekomendation: En genomgång av beteendet behöver göras så att sajten uppför sig på ett konsekvent sätt. Bestäm om en introduktionssida för nivå ett ska visas eller ej och ändra detta på hela webbplatsen.

Återkoppling

Information om var i banktjänsten kunden befinner sig är otydlig, eftersom den är utspridd över olika delar av fönstret. Längst upp ovanför den vänstra navigationsdelen står inledningsvis den mångtydiga informationen ”bankärenden”, en rubrik som i sin tur inte motsvaras av något navigationselement på sidan. I själva verket måste kunden klicka på ”logga in” för att återigen få möjlighet att utföra sina bankärenden efter att en gång ha lämnat den.

Figur B.8 Återkoppling: Det är svårt för kunden att se var hon är.

Figur B.8

Rekommendation: Det ska framgå var kunden befinner sig. Denna återkoppling är av kritisk betydelse för kundens möjlighet att orientera sig och ger trygghet. Utforma sidorna så att återkoppling som avser vilken del kunden befinner sig på kan återfinnas på samma plats på skärmen.

Funktionsknappar

På sajten X använder man sig i dagsläget av fyra olika sätt att göra val ifrån en lista av olika alternativ.

  1. En ”välj”-knapp används, vilken sedan automatiskt för kunden vidare till nästa steg i bokningsprocessen.
  2. Checkboxar i kombination med en ”fortsätt”-knapp längst ner på sidan.
  3. Radioknappar i kombination med en ”fortsätt”-knapp längst ner på sidan.
  4. Länkad text som automatiskt för kunden vidare till nästa steg.

Sådan inkonsekvens leder till att kunden i varje given situation ställs inför uppgiften att förstå hur valet går till. Förutom att detta orsakar onödigt merarbete för kunden, så leder det också till osäkerhet vilket kan få kunden att avbryta bokningen. Rekommendation: Använd samma sätt för att göra val konsekvent genom hela bokningsflödet.

Inmatningsfält

Bredden på inmatningsfält har utformats med tanke på symmetri istället för med tanke på den information som ska fyllas i där. Detta resulterar bland annat i att det är svårare att uppfatta vad varje fält syftar till. Ett annat problem som uppstår om en användare exempelvis ska fylla i sin e-postadress i ett fält som sannolikt är för kort, är att man måste ”vandra” i fältet för att kunna kontrollera att man verkligen skrivit rätt. På samma sätt kan antas att en användares förnamn i den tilltänkta målgruppen sällan är lika långt som hennes efternamn. Läsbarhet underlättas också av att ha rak vänsterkant (left align) både på text och inmatningsfält.

Rekommendation: Låt bredden på formulärfält bero på vad som ska fyllas i där, och ha rak vänsterkant för att öka läsbarheten. Inmatningsfälten är inte heller grupperade, utan istället homogent utplacerade, vilket gör det svårare för kunden att få överblick av och förstå vilka uppgifter som ska fyllas i inmatningsfälten. Detta beror på att det mänskliga sinnet med automatik grupperar komponenter som är nära (eller lika) varandra. Väl grupperade inmatningsfält blir enklare för kunden att fylla i och kontrollera.

Rekommendation: Gruppera fält efter det som logiskt hör ihop.

Symbolspråk

Symbolspråket är inte konsekvent. Ibland används specialformgivna symboler, men andra gånger används exempelvis trafikrelaterade metaforer.

Rekommendation: Var konsekventa ifråga om vilken typ av symboler som används, och vad varje symbol står för. Ifråga om förekommande trafikrelaterade symboler bör man beakta huruvida dessa har samma innebörd i andra länder där samma formspråk ska appliceras (exempelvis Holland).

Begrepp

Genomgående används begrepp som tyder på ett teknikdrivet perspektiv och som ställer krav på att användaren känner till produkterna.

Rekommendation: Då målgrupperna även består av personer som ej känner till företagets produkter bör begreppen som används anpassas därefter.

Buggar

Här skriver du upp de rena buggar du funnit.

Detaljer

Här skriver du detaljer per bild/sida eller per arbetsuppgift som du funnit. Uppdragets omfattning och inriktning styr hur mycket detaljer som kommer med. Du kan välja att beskriva detaljer per scenario/användningsfall eller per bild. Du bör klippa ut den sida/den del du beskriver, samt rita in var ändringar är nödvändiga och kort beskriva ändringen i bilden.

Boka hotell

”Jag vet var jag vill bo” dropdown: Hur många alternativ kommer att finnas? Hur kommer de att kategoriseras?

Rekommendation: Sortera hotellnamn alfabetiskt snarare än enligt någon kategori som kunden förväntas kunna utantill. Om antalet hotell är för många bör någon annan lösning än dropdown övervägas.

”Hotellprodukter” innehåller en lista av hotellkategorier. Om det är så att kunder vanligtvis inte är mycket trogna ett speciellt resebolag är risken hög att kunden inte alls är bekant med resebyråernas hotellkategorier, utan alltid kommer att välja ”visa alla”. Om så är fallet leder denna funktion till mer förvirring än nytta. Beteckningen ”Hotellprodukter” är dessutom tveksam eftersom den direkt avspeglar researrangörens perspektiv på boendealternativ, emedan kunden själv inte tänker i form av hotellprodukter och därför inte heller kan särskilja de olika hotellprodukterna från varandra. Kategoriseringen blir följaktligen ett hinder från kunden, som är oförmögen att urskilja vilket val hon egentligen gör. (I alla fall utan att söka vidare information på andra ställen av sajten, och därmed avbryta bokningen.)

Rekommendation: Ta bort möjligheten att söka med hjälp av hotellprodukter. Om man väljer att ha kvar dessa bör man förse kunden med lättillgängliga definitioner av de olika kategorierna.

Listan ”Hotellstandard” begränsar kundens val av hotell till en hotellstandard. Detta är opraktiskt, då många kunder i själva verket är intresserade av hotell inom ett visst spann av standard, för att sedan kunna jämföra dessa med avseende på detaljer som pris, läge och annat.

Rekommendation: Gör det möjligt för kunden att ange minsta och högsta önskade hotellstandard och sortera resultaten efter den valda ordningen.

”Visa endast hotell med”: Denna lista av val ger begränsade möjligheter att specificera valkriterier. Kategorierna är dock ganska få.

Rekommendation: Utöka antalet sökbara kategorier till att innefatta exempelvis barnpool, avstånd till stranden, eller något annat från den information som vanligtvis presenteras som kortfakta i resmålskatalogerna.

Appendix B4: Observatörens uppgifter

Denna sammanfattning kan du ge Observatören efter det att du gått igenom syftet med testet och hur det går till. Din uppgift är att 1) föra anteckningar och att 2) bidra till att användaren känner sig komfortabel och kan arbeta med sina uppgifter. Därför är det mycket viktigt att du inte orsakar ljud (suckar, skrap i stolar, kommentarer etc.) som kan göra att användaren kommer av sig.

Av samma skäl är det viktigt att du kommer innan utvärderingen startar och inte går förrän den är avslutad. Mobiltelefoner och toalettbesök får vänta.

Notera alla problem du upplever att utvärderaren har i arbetet med systemet. Det finns i princip två olika typer av problem:

  • Felaktigheter – gränssnittet är utformat så att användaren leds fel. Detta kan vara orsakat av felaktiga begrepp, gömda funktioner etc.
  • Otydligheter – användaren uttrycker missnöje eller har svårt att förstå funktioner eller begrepp.

Du ska också notera alla spontana kommentarer och utrop, liksom resonemang, som användaren för, gällande lösningens form och beteende.

Anteckna det som händer i sekvens, handledarens fråga/kommentar och (viktigast) användarens respons.

Ny uppgift noterar du på ny sida.

Använd korta meningar, exempelvis ”– blir förvånad. Förstod inte varför listan inte innehöll pumpar”.

Appendix B5: Inbjudan till användningstest

Välkommen till utvärdering av XYZ

Du är inbjuden att utvärdera den nya XYZ

Därför testar vi XYZ

Vårt mål är att skapa en XYZ som är lätt att använda och passar de anställdas olika arbetssituationer. Därför är det extra viktigt att du som användare på ett tidigt stadium får utvärdera programmet. Vi kan då förändra och förbättra lösningen så att den bättre passar just dina behov.

Så här går det till

Du kommer att få hjälp av en handledare att använda XYZ, som vid utvärderingstillfället utgörs av en pappersprototyp. Handledaren hjälper dig att hitta det du söker och medan ni navigerar i prototypen kommer handledaren att ställa frågor om hur du uppfattar texter, flöden och information. På så sätt får vi kunskap om brister i förslaget. Tekniken är väl beprövad och handledaren har specialistkunskap.

Det kommer också finnas en eller två observatörer närvarande. De kommer inte att delta i själva utvärderingen, utan deltar endast för att föra anteckningar om var bristerna i produkten finns.

Tid: Onsdag den 4 maj klockan 13–15

Plats: Anmäl dig i huvudkontorets reception, så möter vi dig

Du behöver inte ta med dig någonting. Allt nödvändigt material kommer att finnas, så även kaffe/te och tilltugg! Med vänlig hälsning

Namn+ titel Verksamhetsansvarig Namn Handledare telefon telefon

Välkommen att ringa oss om Ni har några frågor!

Appendix B6: Rapport från ett användningstest

Det du finner här är en fiktiv rapport. Innehållet utgår inte från ett specifikt fall, utan texterna är påhittade eller hämtade från olika rapporter. Syftet är främst att beskriva ett vanligt upplägg och vanliga rubriker för denna typ av rapport.

Sammanfattning

Här skriver du en sammanfattning som kort ska beskriva hur utvärderingen genomförts, vilka användbarhetsproblem som visade sig i användningstester och nödvändiga åtgärder.

Användningstest (eller populärt ”krocktest”) är en kostnadseffektiv teknik för att utvärdera användarens reaktioner och prestation vid användningen av ett system. I detta specifika fall utvärderades en prototyp av XYZ. Användningstestet visar stor spridning av förståelse för användning av och förväntningar på Intranätet. De största skillnaderna kan härröras till arbetsmiljön – om användaren har egen dator eller delar på en dator som då främst är gruppens arbetsverktyg samt om användaren ser behov av att själv söka information.

Det visade sig att de som arbetar i grupp och delar på en dator upplever det ologiskt och ”onödigt” med funktionen ”mitt rum”. Den dator som arbetet utförs på är alltid påloggad och där finns för arbetet nödvändiga verktyg. Det kan vara god marknadsföring av Intranätet att införa grupprum, ett gemensamt rum för alla som jobbar på en viss funktion (och därmed plats). Om sådana grupprum skapas bör mail ingå som en standardfunktion i dessa.

Pappersprototypen som testades innehåller både navigering av typen informationstyp-plats och enhet-informationstyp. Alla användare lyckades mycket väl med den första typen, som dock i pappersprototypen endast används för Matsedel och Sport, dvs sådana informationstyper som beskriver händelser på fysiska platser. Typen två orsakade mer eller mindre problem för alla, vilket delvis kan förklaras med dålig återkoppling (man var inte säker på vilken enhet som var vald, detta återkopplas endast i rubriken på Innehållsarean). Det bör utredas vad som krävs för att göra det enklare att navigera efter principen informationstyp-enhet, och för vilka informationstyper detta är möjligt.

I pappersprototypen kunde man välja enhet ända ned till enskilda funktioner som Funktion 1, 2, 3. Sannolikt finns inte behovet att hålla information av typen Verksamhet, Bibliotek etc. på lägre nivå än region. Däremot bör anslagstavlan avse lägsta nivå. Detta betyder att meddelanden som publiceras avser den egna enheten, däremot kan användaren själv aktivt välja att publicera på högre nivåer.

Genomförande

Här ska det framgå hur många som deltog, vilka delar testet bestod i och hur det genomfördes.

Person Handledare Observatör Beställarens representant
9.00 U1: Man 60+ pensionär Elsa Persson Ola Svensson, Magnus Kil
13.00 U2: Man 15, högstadium Elsa Persson Ola Svensson Rune Asp
17.00 U3: Kvinna 25–30, civilingenjör Elsa Persson Magnus Kil, Kristina Olsson

Prototypen utvärderades av tre personer med olika bakgrund, ålder, erfarenheter och inställning till produkten XYZ. Detta är inget statistiskt urval och ger inga statistiskt säkerställda trender. Den använda tekniken syftar till att ta fram kunskaper om vad som inte fungerar, men framför allt varför det inte fungerar. Målet är att få en god uppfattning om:

  • Begreppen som används vid sökning var enkla att förstå och använda sig av.
  • Sättet att ta fram ett urval var enkelt att förstå.
  • Sättet att välja viss artikel och delar av artikeln var enkelt att förstå.

Målet var också att utvärdera om funktioner som B, associationer och ämnesrelation uppfattades som mervärde. Endast delar av produkten XYZ utvärderades, ingenting av ABC:s funktionalitet eller samverkan mellan dessa två.

Utvärderingen genomfördes som ett användningstest vilket innebär att en handledare vägleder utvärderaren genom att uppmuntra och ställa frågor. Syftet är att ta reda på hur väl verktygets utformning bidrar till att utvärderaren kan genomföra det hon vill åstadkomma.

Vid utvärderingstillfället användes videoutrustning som hjälpmedel. Röst och manipulationer av verktyget registrerades med hjälp av video. Vid utvärderingstillfället fick utvärderaren först en summarisk genomgång av principutformningen.

Efter utvärderingen ställdes kontrollfrågor om upplevelsen av produkten. Då förevisades även delar av produkten som vid testtillfället inte var byggda.

Utvärderingsresultat

Här ska du beskriva vad som hände under utvärderingstillfällena. Du kan själv välja hur du vill organisera resultatet, det du ser här är ett möjligt sätt.

Resultat per uppgift

Uppgift 1

2 av 5 användare tolkade ”Mitt rum” spontant som en anpassad startsida. Dessa två var också spontant positiva till att själv anpassa innehållet i rummet. 3 användare fick förståelse för konceptet först då inställningar gjordes.

Åtgärd. Det är viktigt att förklara nyttan med ett eget-/grupprum då Intranätet introduceras.

3 användare hade mer eller mindre betänkligheter inför en anpassad startsida. De hade då i åtanke de anställda som delar på dator. 1 användare påpekade att han inte ville ”förstöra för dom andra” genom att ändra inställningarna i rummet. Åtgärd: Utred vilka krav det ställer att skapa rum för grupper.

Uppgift 2

3 av 5 användare hade problem med att filtrera ut information för en viss enhet, de tolkade ej menyvalen Verksamhet, Bibliotek etc. som underordnade enheten. Till viss del kan detta antas bero på otydlig återkoppling av vilken enhet som valts. En användare sa uttryckligen att han hade omvänd modell mot lösningen, dvs. önskade sig att välja objekt (nyheter, bibliotek etc.) först och göra filtreringen sedan. Alla användare valde vid något tillfälle en undermeny till enhet och blev besvikna för att det gällde den egna enheten, vilket blir resultatet om man utgår från ”mitt rum”.

Åtgärd: 1) återkoppla även i menyerna vilken enhet som är vald 2) utred vad som krävs för att göra det enklare att navigera efter principen informationstyp-enhet, och för vilka informationstyper detta är möjligt.

Övergripande problem

Här ska du förklara de viktigaste problemen, så att läsaren får en överblick.

Navigationen otydlig

Användarna hade svårt att veta i vilken del de arbetade och hur många steg det var kvar innan bokningen var klar.

Vissa användare kunde inte hitta tillbaks till kontoöversikten.

Återkoppling undermålig

Vid flera tillfällen klickade användaren två gånger på knappar, eftersom de inte uppfattade någon respons från sajten. När användaren gjort en sökning fick hon ingen återkoppling om att det inte fanns någon träff.

Många buggar

På sajten finns ett flertal buggar, och många kryptiska meddelanden som kan uppfattas som buggar. Ett exempel är meddelandet ”Du har valt att inte ansöka om extensifieringsbidrag” medan användaren i praktiken inte gjort något aktivt val med avseende på extensifieringsbidrag

Sajten är inte hjälpsam

Om användaren söker efter resmål till en ort som inte finns resmål till, eller ett rum med luftkonditionering, får hon ingen hjälp att komma vidare.

Inkonsekvens

”Tillbaka” leder inte alltid tillbaks till föregående sida.

Detaljresultat

Här ska du förklara problemen som uppstod. Du kan gruppera dem per logisk del (boka, sök etc.) eller också kan du välja att gruppera dem per problemområde (konsekvens, återkoppling etc.)

Sök

Alla använde sökfunktionen utan problem, 2 användare hade ”Sök” som förstahandsval för att finna information. 1 användare upplevde det ologiskt att söka efter anställda i sökfunktionen.

Prioritet: 2

Åtgärd: Informera om sökfunktionen vid införandet.

Formulär

Alla användare missade vid något tillfälle att fylla i obligatoriska fält. En asterisk (*) används för att markera frivilliga fält, på många andra sajter används asterisk för att markera obligatoriska fält.

Prioritet: 2 


Rekommendation: Markera obligatoriska fält, ta bort markering på frivilliga fält.

Premiepension

När användaren valt att titta på Premiepension försvinner hela navigeringsstrukturen.

Prioritet: 1


Rekommendation: Sajten ska alltid visa vilka navigeringsmöjligheter som är aktuella vid varje tillfälle. Den navigeringspanel som finns längst upp på andra sidor bör fungera även här.

Bokmärke

När användaren väljer ”Spara som bokmärke” får hon ingen återkoppling. Detta medförde att flera användare sparade flera gånger. Då användaren ändrar sina prenumerationer ges inte heller någon återkoppling.

Prioritet: 1


Rekommendation: Vid varje tillfälle då användaren påverkar innehållet eller funktonaliteten på ”mitt rum” måste återkoppling ges.

Hjälp

Hjälpen är utformad enligt samma struktur som sajtens fönster. Detta kräver att användaren förstår denna indelning. Prioritet: 2
Rekommendation: Ett bättre sätt att ordna hjälpen är att utforma den enligt användarens uppgifter, exempelvis ”ansökan om stöd”.

Begrepp

1 användare tolkade begreppet Inställningar som en funktion att ändra layouten, 1 som en funktion att ändra startsida. 3 användare saknade association till begreppet.

Prioritet: 2


Åtgärd: Informera om funktionen vid införandet.

Ingen användare kunde spontant förklara begreppet Verksamhet.

Prioritet: 1


Åtgärd. Begreppet borde bytas ut mot exempelvis ”Vad gör vi?”, ”Detta gör vi!”, Vår verksamhet” eller liknande.

Buggar

Övrigt

Efterintervju

Här ska du beskriva vilka diskussioner som skedde efter testet. Ibland ingår ett antal frågor som del av testet, ibland är diskussionerna friare.

 

Noter

1 Undersökningar visar att svarstider kan ligga på upp till 10 sekunder och ändå behålla användarens uppmärksamhet. Eftersom vi inte kan ta hänsyn till belast­ningen på Internet väljer vi att lägga oss på 8 sekunder i testerna. Svarstiderna för direkt interaktion (rita, fyll i, etc.) får dock ej överstiga 0,1 sekund om käns­lan av att arbeta obehindrat ska bibehållas.
 
 

Kommentera

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid DominguesBild på medförfattaren Malin FabbriBild på medförfattaren Julia LagerstedtBild på medförfattaren Marcus RehnBild på medförfattaren EmelieBild på medförfattaren Lotta UlfströmBild på medförfattaren Joakim AxelssonBild på medförfattaren Monika AnderssonBild på medförfattaren HelenaBild på medförfattaren suzana susecBild på medförfattaren Charlotte BjörkBild på medförfattaren EmmaBild på medförfattaren Gunilla HansellBild på medförfattaren Peter KråikBild på medförfattaren Björn AnderssonBild på medförfattaren Jorge BerdejaBild på medförfattaren Johan LiljegrenBild på medförfattaren LarssonBild på medförfattaren Aurora KarlssonBild på medförfattaren Emilia OlssonBild på medförfattaren Gabriel SvennerbergBild på medförfattaren Rolf greenBild på medförfattaren Maria SjödinBild på medförfattaren peter erhardBild på medförfattaren fredric landqvistBild på medförfattaren Nina LBild på medförfattaren LisaBild på medförfattaren Helene CarlsonBild på medförfattaren Johannes KarlssonBild på medförfattaren Angelica SvanerBild på medförfattaren Maria Kareliusson

Senaste ändringar

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.