Såå… med all denna kunskap om användbarhet… hur ska man nu göra för att få in fokus på användningskvalitet som en naturlig del av projekten?

Egentligen finns bara ett svar: se dig som en förändringsagent och agera därefter. Vad det betyder i din organisation vet du nog bäst själv. Här följer exempel på åtgärder som du kan vidta och tips på förhållningssätt.¹

För de flesta människor finns inga associationer till ord som t.ex. användbarhet, målgruppsanalys och interaktionsdesign. Du måste alltså hjälpa dessa personer att skapa sig en bild av ett helt nytt område!

Som förändringsagent måste du ta reda på vilka inbyggda hinder som finns i din organisation och som hindrar er från att integrera användbarhet i er utvecklingsprocess;

• Myter och attityder – vilka av de 11 myterna finns i din organisation? Fundera på hur du kan använda argumentationen i boken för att få din organisation att tänka om och agera annorlunda!
• Belöningssystem – vilka belöningssystem hindrar ett arbetssätt där användbarhet är en integrerad del? Är det exempelvis så att ingen belöning finns för produktkvalitet, medan man belönar att hålla tids- och kostnadsramar? Skapa eftertanke och debatt. Adressera gärna de som tjänar mest på användbarheten d.v.s. beställaren och användarna istället för IT-organisationen.
• Arbetssätt – finns det något som hindrar att man genomför användbarhetsaktiviteter i det vedertagna arbetssättet? Exempelvis skulle det kunna vara så att man anser att utvecklingsteamet inte ska ha kontakt med användarna. Ett väl beprövat sätt att få igång arbetet med att införliva användbarhetsaktiviteter i projekten är att börja med tester av olika slag. Tester är konkreta och ger snabbt ett synbart resultat. Med detta i bakhuvudet är de inblandade mycket mer benägna att diskutera hur man kan adressera användbarhetsfrågor.
• Organisation – hindrar organisationsstrukturen i sig arbetet att skapa användbara produkter? Exempelvis kan det vara så att olika funktioner utvecklas av olika organisationer och att det saknas medel att skapa en konsekvent utformning. Här gäller det då att vara en god kommunikatör!

Det gäller också att hitta skäl för beslutsfattare och andra att agera. Några av motivationsfaktorerna kan vara;

• En tydlig katastrof – tydliggör de risker som är förknippade med att inte i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till användbarhet. Du kan exempelvis lyfta fram riskerna för att en produkt för internt bruk inte används, ger arbetsmiljöproblem eller orsakar fel.
• Hot från konkurrenter och marknad – För utvecklare av standardprodukter finns ett ständigt hot att konkurrenterna helt enkelt är bättre. Om det blir tydligt att köparna efterfrågar produkter som är enkla och behagliga och väljer bort de som inte fungerar bra finns plötsligt ett starkt incitament för användbarhetsinsatser!
• En önskan att uppnå affärsmål eller att profilera sig – Interna utvecklingsorganisationer kan peka på användbarhet för att uppnå bättre produktivitet och lägre kostnader för utbildning och support.
• Personliga motiv – Ibland finns motiv för enskilda personer att agera för att göra användbarhetsinsatser, det kan exempelvis vara en projektledare eller inköpare som vill kunna garantera framgång för enskilda projekt.

Mot bakgrund av vad du nu vet om hinder och motivationsfaktorer är det dags att agera!

• Utbilda. Närhelst det finns en möjlighet, håll en presentation som förklarar fördelarna med att bygga produkter med hög användbarhet. Se till att du visar exempel på arbetssätt som skulle kunna användas i din organisation. Bäst är det om du har genomfört aktiviteter som du kan referera till. Ge konkreta exempel på vad man kan vinna och se till att ha siffror på vad man tjänar!
• Genomför användbarhetstester. Beställare och programmerare som deltagit i ett användbarhetstest är de bästa förespråkarna!
• Visa möjligheterna. Annars är risken överhängande att du blir betraktad som en ”användbarhetspolis”. Det kan ofta vara en mycket stor framgång för produktens användbarhet om man åtgärdar ett av alla de problem som du pekar på.
• Skapa trovärdighet. Det finns alltid en risk att du blir betraktad som den som ”ritar gränssnitt” eller att du av vissa utvecklare uppfattas som någon som stjäl deras jobb. Se till att det tydligt framgår att dina färdigheter tillför ny kunskap till projektet. Du måste också vara noga med att det framgår att dina förslag inte riktar sig mot enskilda personer, utan att de avser att förbättra en tänkt produkt. Skilj på sak och person!
• Kommunicera tydligt. Du måste presentera ditt arbete så att det är enkelt att ta till sig. Om du presenterar för beslutsfattare, se till att ha ekonomiska argument. Om du presenterar för projektledare, se till att beskriva tid, kostnad och produktkvalitet. När du presenterar interaktionsdesign och testresultat för utvecklingsteamet, gör en muntlig presentation och beskriv programmeringsunderlaget, hur de kan hjälpa till att säkerställa att lösningarna är tekniskt genomförbara, och hur användandet av en interaktionsdesign minskar risken för stora förändringar sent i projektet.

Om du lyckas med att få din organisation att förstå att användbarhetskunskap är nödvändig och att det finns pengar att tjäna på detta, så behöver du fundera på hur man får en fungerande användbarhetsorganisation.

• Hitta en sponsor. Hitta någon, gärna i företagsledningen som förstår vad användbarhet är och som ser det som en nödvändighet att säkra god kvalitet.
• Säkra ekonomiska ramar. Se till att det finns ekonomiska förutsättningar att driva användbarhetsområdet på ett sådant sätt att kompetensen upprätthålls och vidareutvecklas.
• Hitta en ansvarig. Detta kan vara du, men lika gärna någon annan. Det viktiga är att det är en person som har kunskap om användbarhet, men också kunskap om ledarskap.
• Hitta roller. Finn ett bra sätt som användbarhetstjänsterna kan appliceras på. Kommer ni att fungera främst i expertrollen med korta inhopp, eller kommer alla projekt att ha med en interaktionsdesigner?
• Bemanna. Beroende på vilka typer av roller som ska finnas behöver du rekrytera utifrån och/eller internt. Behöver du en person som kan ta ett helhetsgrepp med mångårig erfarenhet så kan denna ofta rekryteras utifrån. Behöver du flera personer som kan genomföra kortare insatser finns ofta intresserade och kunniga internt i organisationen som främst behöver träning för att kunna fungera bra.

När användbarhet har funnits som en tjänst inom företaget ett tag är det dags att fundera på hur utvecklingsarbetet ska förändras så att användbarhet blir en naturlig del i företagets utvecklingsprocess.

För att säkra användbarheten måste du helt enkelt se till att alla roller och aktiviteter skrivs in i företagets utvecklingsmetod. För att komma dit är det bäst att framhålla det goda exemplet, d.v.s. genomföra valda delar i vissa projekt och att publicera resultatet.

Förändring sker långsamt. Var tålmodig. Var strategisk!

– Och framför allt:

Lycka till!