Studentlitteraturs logga inUse logga
 
 

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

bok:forbattringsfasen [2010-09-05 17:40]
berndtsson skapad
bok:forbattringsfasen [2011-03-26 21:35] (aktuell)
berndtsson
Rad 1: Rad 1:
====== Förbättringsfasen ====== ====== Förbättringsfasen ======
 +{{ :bok:wikiprocessforbattra.png|}}
 +**Förbättringsfasen, eller förvaltningsfasen som den oftast kallas, handlar om hur man kontinuerligt arbetar med produkten för att göra den bättre och bättre.**
-**Förbättring handlar om hur man kontinuerligt arbetar med produkten för att göra den bättre och bättre.** +Trots att många verkar ha fokus på tekniken, handlar förbättringsfasen inte om att säkerställa att servrar och databaser fortsätter att fungera - det är såklart en förutsättning - men i sig är det inte det som maximerar värdet av tjänsten för verksamheten.
-XXXX +IT-system är komplexa konstruktioner i föränderliga miljöer som hanteras av nyckfulla individer. För att maximera avkastningen på investeringen måste man kontinuerligt hålla koll på hur systemet presterar i relation till de tänkta målen, och justera och parera för att maximera resultatet av investeringen.
-Positivare ton, men behåll  +
-Förvaltning handlar med andra ord inte om att servrar och databaser fortsätter att fungera - det är såklart en förutsättning - men i sig är det ganska ointressant. +
- +
-IT-system är komplexa konstruktioner i föränderliga miljöer som hanteras av nyckfulla individer. För att maximera avkastningen på investeringen måste man därför kontinuerligt hålla koll på hur systemet presterar i relation till de tänkta målen, och justera och parera för att maximera resultatet av investeringen. +
Om vi inte mäter så vet vi inte om vi har lyckats, eller hur långt vi är från målet. Vi vet bara att den gamla lösningen är ersatt med en ny. Om vi inte mäter så vet vi inte om vi har lyckats, eller hur långt vi är från målet. Vi vet bara att den gamla lösningen är ersatt med en ny.
Rad 21: Rad 19:
  - Testa nya lösningar   - Testa nya lösningar
  - Släpp en ny version   - Släpp en ny version
 +
===== Mät måluppfyllnad ===== ===== Mät måluppfyllnad =====
Rad 38: Rad 37:
För interna IT-system, som t.ex. fakturahanteringssystem, är det så gott som alltid meningslöst att mäta effekterna direkt efter att man infört ett nytt system, om man inte faktiskt är intresserad av att se hur mycket effektiviteten **går ner** innan den vänder upp igen. Det är därför bättre att sätta första mätetillfället så långt fram i tiden att man kan anta att användarna hunnit vänja sig vid att arbeta med det nya systemet. För interna IT-system, som t.ex. fakturahanteringssystem, är det så gott som alltid meningslöst att mäta effekterna direkt efter att man infört ett nytt system, om man inte faktiskt är intresserad av att se hur mycket effektiviteten **går ner** innan den vänder upp igen. Det är därför bättre att sätta första mätetillfället så långt fram i tiden att man kan anta att användarna hunnit vänja sig vid att arbeta med det nya systemet.
- 
==== Små steg ger ökad styrbarhet ==== ==== Små steg ger ökad styrbarhet ====
Rad 45: Rad 43:
{{:bok:measuring_success.png|}} {{:bok:measuring_success.png|}}
-DENNA BILD ÄR BARA EN PLATSHÅLLARE  +Här kan man redovisa hur man ligger till i relation till de uppsatta målen. För redovisningen spelar det ingen roll huruvida mätningen baseras på t.ex. en enkätundersökning bland medarbetarna, uppgifter från webbplatsens besöksstatistik, eller från observationer vid användbarhetstester.
- +
-Här kan man redovisa hur man ligger till i relation till de uppsatta målen. För redovisningen spelar det ingen roll huruvida mätningen baseras på t.ex. en enkätundersökning bland medarbetarna, uppgifter från webbplatsens besöksstatistik, eller från observationer vid användningstester.+
När man väl befinner sig i ett förvaltningsläge kan man välja att bara mäta det eller de parametrar som man tror påverkas av de förändringar som man gjort i den aktuella iterationen. Att mäta (och analysera) kostar tid och pengar, och det är därför viktigt att inte mäta mer än det man faktiskt är intresserad av. När man väl befinner sig i ett förvaltningsläge kan man välja att bara mäta det eller de parametrar som man tror påverkas av de förändringar som man gjort i den aktuella iterationen. Att mäta (och analysera) kostar tid och pengar, och det är därför viktigt att inte mäta mer än det man faktiskt är intresserad av.
Rad 53: Rad 49:
==== Revidera och prioritera mål ==== ==== Revidera och prioritera mål ====
Med jämna mellanrum bör man gå igenom de uppsatta målen och fråga sig om de fortfarande är relevanta. Om inte så bör de tas bort. Det kan också hända att nya mål har seglat upp och blivit viktigare, och som därför måste börja mätas, och styras mot i kommande releaser. Med jämna mellanrum bör man gå igenom de uppsatta målen och fråga sig om de fortfarande är relevanta. Om inte så bör de tas bort. Det kan också hända att nya mål har seglat upp och blivit viktigare, och som därför måste börja mätas, och styras mot i kommande releaser.
 +
 +==== Ett bra exempel ====
 +Socialstyrelsen har lagt ut en beskrivning av [[http://socialwebb.blogspot.com/2011/03/effektmatningen-2010-och-prioriterade.html|hur de jobbar med mätning och uppföljning av sina effektmål för socialstyrelsen.se]]. De har gjort ett fantastiskt bra arbete som man gärna kan använda som inspiration. Läs gärna deras pdf-rapport {{:bok:sos-effektmatning-2010.pdf|"Effektmätning 2010 www.socialstyrelsen.se"}}.
 +
===== Analysera läget ===== ===== Analysera läget =====
-Att bara mäta säger inget om **varför** det ser ut som det gör. Ibland kan man gissa sig till vad det beror på, men ganska ofta krävs det kompletterande intervjuer, observationer, användningstester, A/B-tester((Ett A/B-test gör det möjligt för dig att jämföra hur bra två olika versioner av t.ex. en startsida på en webbplats fungerar. Genom att göra enkla förändringar och se vilken version som funkar bäst kan du dra slutsatser om vad som funkar bättre och sämre.)) eller annat som kan kasta ljus över varför det ser ut som det gör. +Att bara mäta säger inget om **varför** det ser ut som det gör. Ibland kan man gissa sig till vad det beror på, men ganska ofta krävs det kompletterande intervjuer, observationer, användbarhetstester, A/B-tester((Ett A/B-test gör det möjligt för dig att jämföra hur bra två olika versioner av t.ex. en startsida på en webbplats fungerar. Genom att göra enkla förändringar och se vilken version som funkar bäst kan du dra slutsatser om vad som funkar bättre och sämre.)) eller annat som kan kasta ljus över varför det ser ut som det gör.
Först när man förstår vad som ligger bakom siffrorna - varför man lyckas, eller inte lyckas - kan man agera på siffrorna och göra något åt situationen där det behövs. Först när man förstår vad som ligger bakom siffrorna - varför man lyckas, eller inte lyckas - kan man agera på siffrorna och göra något åt situationen där det behövs.
- 
===== Designa nya lösningar ===== ===== Designa nya lösningar =====
 +Baserat på analysen kan man sedan justera designen för att ta ytterligare ett steg mot att nå det uppsatta målet.
 +Utveckla wikin med mer info om detta.
===== Implementera nya lösningar ===== ===== Implementera nya lösningar =====
 +
 +Utveckla wikin med mer info om detta.
===== Testa nya lösningar ===== ===== Testa nya lösningar =====
 +
 +Utveckla wikin med mer info om detta.
===== Släpp en ny version ===== ===== Släpp en ny version =====
 +
 +Utveckla wikin med mer info om detta.
 
 

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid Domingues

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.