Studentlitteraturs logga inUse logga
 
 

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

bok:idefasen [2010-09-22 13:07]
berndtsson
bok:idefasen [2012-04-20 12:29] (aktuell)
berndtsson
Rad 6: Rad 6:
 //nyttan uppstår i användningen//.  //nyttan uppstår i användningen//.
- +{{:bok:img:wikiide.png|Nyttan av en produkt uppstår när den används. När användaren t.ex. använder en mobiltjänst som hjälper henne att se vilken buss som kommer att passa bäst när hon skall åka till affären utanför stan så sparar hon tid, och kan dessutom känna sig trygg i att hon väljer en effektiv resa och att hon kommer fram i tid. Den som tillhandahåller tjänsten får å sin sida en lojal kund som väljer att använda just deras transportalternativ.}}
-{{:bok:img:wikiide.png |  Nyttan uppstår i användningen }}+
   
- 
Ta SMS som exempel – som är ganska knöligt att använda, men som ger en påtaglig och snabb nytta – därför använder vi tjänsten om och om igen! Tänk dig sedan in i hur det är med tidrapporteringsrutiner. Användare drar sig ofta för att tidrapportera…helt enkelt därför att de upplever att de lägger ner mer arbete än den nytta de får. Lärdomen är att om motivationen och den upplevda nyttan är hög, så kan produkten tillåtas vara (men behöver såklart inte vara) knölig. Om motivationen är medel eller låg så måste lösningen utformas så att användarens arbetsinsats minimeras och nyttan maximeras – först då kan förväntade värden uppstå.   Ta SMS som exempel – som är ganska knöligt att använda, men som ger en påtaglig och snabb nytta – därför använder vi tjänsten om och om igen! Tänk dig sedan in i hur det är med tidrapporteringsrutiner. Användare drar sig ofta för att tidrapportera…helt enkelt därför att de upplever att de lägger ner mer arbete än den nytta de får. Lärdomen är att om motivationen och den upplevda nyttan är hög, så kan produkten tillåtas vara (men behöver såklart inte vara) knölig. Om motivationen är medel eller låg så måste lösningen utformas så att användarens arbetsinsats minimeras och nyttan maximeras – först då kan förväntade värden uppstå.  
Rad 24: Rad 22:
{{:bok:wikiide2.png|}} {{:bok:wikiide2.png|}}
-===== Nytta för verksamheten =====+===== Nytta för verksamheten: Effektkartläggning =====
{{ :bok:wikiideverksam.png|}} {{ :bok:wikiideverksam.png|}}
-Syftet här är att tydliggöra vilka nyttor (effekter) som den nya  produkten förväntas skapa för verksamheten. Det brukar finnas projektmål som beskriver vad projektet förväntas leverera. Det är nödvändigt för att styra projektet, men duger inte för att ge underlag för god design. Det behövs också effektmål, som beskriver vilken skillnad (för verksamheten och för användarna)som tjänsten skall skapa när den används fullt ut. +Syftet här är att tydliggöra vilka nyttor (effekter) som den nya  produkten förväntas skapa för verksamheten. Det brukar finnas projektmål som beskriver vad projektet förväntas leverera. Det är nödvändigt för att styra projektet, men duger inte för att ge underlag för god design. Det behövs också effektmål, som beskriver vilken skillnad (för verksamheten och för användarna) som tjänsten skall skapa när den används fullt ut.
Vi ser ofta effektmål som är otydliga, exempelvis ”tjänsten skall vara användbar” eller som snarare beskriver verksamhetsmål och inte vad tjänsten i sig förväntas åstadkomma: ”omsättningen skall öka med 20% under året”. Problemet med att effektmålen är otydliga är att det blir svårt att avgränsa projektet. Risken är överhängande att man gör tillägg och ändringar under projektets gång som fördyrar projektet, men som inte nödvändigtvis gör produkten bättre. Vi ser ofta effektmål som är otydliga, exempelvis ”tjänsten skall vara användbar” eller som snarare beskriver verksamhetsmål och inte vad tjänsten i sig förväntas åstadkomma: ”omsättningen skall öka med 20% under året”. Problemet med att effektmålen är otydliga är att det blir svårt att avgränsa projektet. Risken är överhängande att man gör tillägg och ändringar under projektets gång som fördyrar projektet, men som inte nödvändigtvis gör produkten bättre.
Rad 40: Rad 38:
- Läs projektdirektiv eller projektidéer. Vilka slags produktmål beskrivs, eller kan anas här? - Läs projektdirektiv eller projektidéer. Vilka slags produktmål beskrivs, eller kan anas här?
-En annan teknik att samla in underlag för att formulera effektmål är workshops. Det kan fungera väl en verksamhet där man redan tänkt en hel del runt den nya tjänsten, exempelvis ett produktbolag. Vi föredrar att använda workshop som reflekterande och inspirerande tillfällen, inte för att samla in information. +En annan teknik att samla in underlag för att formulera effektmål är workshops. Det kan fungera väl i en verksamhet där man redan tänkt en hel del runt den nya tjänsten, exempelvis ett produktbolag. Vi föredrar att använda workshop som reflekterande och inspirerande tillfällen, inte för att samla in information.
När väl intervjuerna är genomförda är det dags att formulera effektmål. Här är det inte ovanligt att man kan se olika typer av ambitionsnivåer och olika omfattningar för lösningen. Det kan också vara så att man upptäcker att en interaktiv produkt kanske inte är det bästa sättet att åstadkomma det man vill, som i [[http://anvandbarhet.se/bok:kent_pahlsson|exemplet med Kent Påhlsson och möbelföretaget]]. När väl intervjuerna är genomförda är det dags att formulera effektmål. Här är det inte ovanligt att man kan se olika typer av ambitionsnivåer och olika omfattningar för lösningen. Det kan också vara så att man upptäcker att en interaktiv produkt kanske inte är det bästa sättet att åstadkomma det man vill, som i [[http://anvandbarhet.se/bok:kent_pahlsson|exemplet med Kent Påhlsson och möbelföretaget]].
Rad 54: Rad 52:
Det är viktigt att måla upp de olika omfattningar och ambitionsnivåer som man skulle kunna tolka ut ur intervjuerna. Nästa steg är nämligen att få till ett beslut om omfattning och ambitionsnivå. Ett sådant beslut kan kräva 1-2 workshops där ledare och beslutsfattare får en genomlysning av möjligheterna och får klart för sig vad olika avgränsningar betyder. Det är viktigt att måla upp de olika omfattningar och ambitionsnivåer som man skulle kunna tolka ut ur intervjuerna. Nästa steg är nämligen att få till ett beslut om omfattning och ambitionsnivå. Ett sådant beslut kan kräva 1-2 workshops där ledare och beslutsfattare får en genomlysning av möjligheterna och får klart för sig vad olika avgränsningar betyder.
- +==== Örebro kommun - Ett bra exempel ==== 
 +Örebro kommun berättar på sin egen blogg om [[http://nyintra.orebro.se/2011/03/23/lite-om-forstudien-del-2-effektkartlaggning-for-ett-nytt-intranat/|hur de använt effektstyrning som metod]]. Här handlar det om utvecklingen av ett nytt intranät. De delar också frikostigt med sig av själva effektkartan: 
 + * {{:bok:effektkarta_orebro_oeversikt.pdf|Effektkarta – Översikt}} 
 +  * {{:bok:effektkarta_orebro_alla.pdf|Effektkarta – Alla}} 
 +  * {{:bok:effektkarta_orebro_administratoeren.pdf|Effektkarta – Administratören}} 
 +  * {{:bok:effektkarta_orebro_den-undrande.pdf|Effektkarta – Den undrande}} 
 +  * {{:bok:effektkarta_orebro_spanaren.pdf|Effektkarta – Spanaren}} 
 +  * {{:bok:effektkarta_orebro_samarbetaren.pdf|Effektkarta – Samarbetaren}} 
 +  * {{:bok:effektkarta_orebro_spridaren.pdf|Effektkarta – Spridaren}}
===== Nytta för användarna ===== ===== Nytta för användarna =====
{{ :bok:wikiideanv.png|}} {{ :bok:wikiideanv.png|}}
-För att vi skall kunna utveckla en tjänst som är användarna både kan och vill använda måste vi förstå deras drivkrafter, och om det handlar om ett system som skall användas i arbetet, deras ansvar, och arbetsuppgifter. +För att vi skall kunna utveckla en tjänst som användarna både kan och vill använda måste vi förstå deras drivkrafter, och om det handlar om ett system som skall användas i arbetet, deras ansvar, och arbetsuppgifter.
För att få denna kunskap genomför vi en målgruppsanalys. För att få denna kunskap genomför vi en målgruppsanalys.
Rad 83: Rad 89:
Det finns många tekniker som kan användas för att genomföra en målgruppsanalys. Enkäter, intervjuer, fokusgrupper och observationsstudier är vanliga.((Läs gärna [[http://www.useit.com/alertbox/user-research-methods.html|Christian Rohrers artikel "When to Use Which User Experience Research Methods"]] om du vill veta mer om vilka metoder som lämpar sig vid vilka tillfällen.)) Det finns många tekniker som kan användas för att genomföra en målgruppsanalys. Enkäter, intervjuer, fokusgrupper och observationsstudier är vanliga.((Läs gärna [[http://www.useit.com/alertbox/user-research-methods.html|Christian Rohrers artikel "When to Use Which User Experience Research Methods"]] om du vill veta mer om vilka metoder som lämpar sig vid vilka tillfällen.))
-Våra erfarenheter är att en kombination av intervju och observation och intervju är det mest kostnadseffektiva när det gäller att ta reda på vad användarna **faktiskt** behöver, och hur de **verkligen gör** när de använder en viss tjänst.+Våra erfarenheter är att en kombination av intervju och observation är det mest kostnadseffektiva när det gäller att ta reda på vad användarna **faktiskt** behöver, och hur de **verkligen gör** när de använder en viss tjänst.
Fokusgrupper kan vara bra för att få idéer, men för att ta reda på verkliga behov är de tämligen bristfälliga.((En kul parentes. Jonathan Ive, designchef på Apple, uttryckte sig såhär angående fokusgrupper i [[http://www.macworld.co.uk/procreative/news/index.cfm?newsid=26461&pagtype=samechandate|ett föredrag på Royal College of Art härom året]]: "We don't do focus groups. They just ensure that you don't offend anyone, and produce bland inoffensive products.")) Enkäter kan vara bra, men bara om du verkligen **vet** vilka frågor som är viktiga att ställa, något som man vanligtvis inte vet i början av ett projekt då man bara har sina egna förutfattade meningar att bygga på.   Fokusgrupper kan vara bra för att få idéer, men för att ta reda på verkliga behov är de tämligen bristfälliga.((En kul parentes. Jonathan Ive, designchef på Apple, uttryckte sig såhär angående fokusgrupper i [[http://www.macworld.co.uk/procreative/news/index.cfm?newsid=26461&pagtype=samechandate|ett föredrag på Royal College of Art härom året]]: "We don't do focus groups. They just ensure that you don't offend anyone, and produce bland inoffensive products.")) Enkäter kan vara bra, men bara om du verkligen **vet** vilka frågor som är viktiga att ställa, något som man vanligtvis inte vet i början av ett projekt då man bara har sina egna förutfattade meningar att bygga på.  
Rad 93: Rad 99:
Problemen med detta förfarande är många. Inte minst att man ofta får krav som står i direkt konflikt med varandra, och eftersom man inte delat in användarna i målgrupper och prioriterat dem mot varandra blir det svårt att se vilka krav som är viktigare än andra o.s.v. Problemen med detta förfarande är många. Inte minst att man ofta får krav som står i direkt konflikt med varandra, och eftersom man inte delat in användarna i målgrupper och prioriterat dem mot varandra blir det svårt att se vilka krav som är viktigare än andra o.s.v.
-Nyckeln ligger i att kombinera intervjun med observationstudier. Att bara ställa frågor räcker inte. För att vi skall förstå, och för att användaren skall kunna förmedla det som är viktigt, så måste intervjun ske i det sammanhang där arbetet utförs, helst samtidigt som det faktiskt görs.+Nyckeln ligger i att kombinera intervjun med observationsstudier. Att bara ställa frågor räcker inte. För att vi skall förstå, och för att användaren skall kunna förmedla det som är viktigt, så måste intervjun ske i det sammanhang där arbetet utförs, helst samtidigt som det faktiskt görs.
Om man intervjuar en användare om hur ett visst arbete, eller en viss uppgift utförs, så kommer hon per definition att utelämna de detaljer som för henne är ”självklara”. Eftersom hon anser dem just självklara så behöver de varken nämnas eller förklaras. Problemet är bara att dessa detaljer ofta är avgörande för om tjänsten kommer att bli bra eller ej, och nästa tillfälle för användaren att upptäcka detta kanske inte kommer förrän hon använder den färdiga tjänsten, och då är det både sent och dyrt att genomföra förändringar. Om man intervjuar en användare om hur ett visst arbete, eller en viss uppgift utförs, så kommer hon per definition att utelämna de detaljer som för henne är ”självklara”. Eftersom hon anser dem just självklara så behöver de varken nämnas eller förklaras. Problemet är bara att dessa detaljer ofta är avgörande för om tjänsten kommer att bli bra eller ej, och nästa tillfälle för användaren att upptäcka detta kanske inte kommer förrän hon använder den färdiga tjänsten, och då är det både sent och dyrt att genomföra förändringar.
Rad 109: Rad 115:
Om man missat att genomföra en målgruppsanalys i början av projektet går det bra att komplettera med detta senare. Dock minskar såklart möjligheterna att genomföra förändringar på ett kostnadseffektivt sätt ju längre projektet går.((Om det redan finns en prototyp, eller körbara delar av den nya produkten, så kan du istället för en målgruppsanalys sätta upp ett så kallat användbarhetstest.)) Om man missat att genomföra en målgruppsanalys i början av projektet går det bra att komplettera med detta senare. Dock minskar såklart möjligheterna att genomföra förändringar på ett kostnadseffektivt sätt ju längre projektet går.((Om det redan finns en prototyp, eller körbara delar av den nya produkten, så kan du istället för en målgruppsanalys sätta upp ett så kallat användbarhetstest.))
-Följande 5 steg behöver man som regel genomföra i en målgruppsanalys:   +Följande 6 steg behöver man som regel genomföra i en målgruppsanalys:  
  - Definiera frågeområden   - Definiera frågeområden
  - Rekrytera intervjupersoner   - Rekrytera intervjupersoner
Rad 121: Rad 127:
En målgrupp är alltså en grupp av användare som har likartade förväntningar på produkten, och som kommer att använda produkten på ett likartat sätt. En målgrupp är alltså en grupp av användare som har likartade förväntningar på produkten, och som kommer att använda produkten på ett likartat sätt.
-Med utgångspunkt i de antaganden som gjorts under effektkartläggningen bör vi nu fundera igenom vilka frågeområden som är relevanta under själva interjun. Exakt vilka områden som är relevanta varierar från fall till fall, men det kan t.ex. handla om:+Med utgångspunkt i de antaganden som gjorts under effektkartläggningen bör vi nu fundera igenom vilka frågeområden som är relevanta under själva intervjun. Exakt vilka områden som är relevanta varierar från fall till fall, men det kan t.ex. handla om:
  * Mål – Vad vill användarna uppnå med att använda produkten, vilket syfte har de med produkten? Vad är viktigt för dem? Finns det distinkta grupper, vad har de gemensamt?   * Mål – Vad vill användarna uppnå med att använda produkten, vilket syfte har de med produkten? Vad är viktigt för dem? Finns det distinkta grupper, vad har de gemensamt?
  * Kunskap om arbetet – Skiljer sig målgruppernas kunskap om arbetet eller de uppgifter som skall genomföras åt? Är skillnaderna så stora att det spelar roll?   * Kunskap om arbetet – Skiljer sig målgruppernas kunskap om arbetet eller de uppgifter som skall genomföras åt? Är skillnaderna så stora att det spelar roll?
Rad 196: Rad 202:
Även om den inte skall vara längre än en A4, ska beskrivningen ändå vara så fyllig att den kan vara ett konkret stöd när man skall ta fram designkonceptet. Den skall både kunna fungera som en guide när man ställer sig frågor som t.ex.: Även om den inte skall vara längre än en A4, ska beskrivningen ändå vara så fyllig att den kan vara ett konkret stöd när man skall ta fram designkonceptet. Den skall både kunna fungera som en guide när man ställer sig frågor som t.ex.:
-  * Skulle denna funktion hjälpa denna målgrupp att genomföra sitt jobb? Skulle hon vilja använda den? +  * Skulle funktionen hjälpa denna målgrupp att genomföra sitt jobb? Skulle hon vilja använda den?
  * Vad skulle hon behöva för stöd för att lära sig använda funktionen?   * Vad skulle hon behöva för stöd för att lära sig använda funktionen?
  * Hur bör vi utforma den för att den skall funka så bra som möjligt för just den här målgruppen?   * Hur bör vi utforma den för att den skall funka så bra som möjligt för just den här målgruppen?
Rad 219: Rad 225:
  - Förklara varför du föreslår den prioritering av målgrupper och användningsmål som du gör.   - Förklara varför du föreslår den prioritering av målgrupper och användningsmål som du gör.
  - Diskutera resultatet, och om projektet är redo, fatta beslut om prioriteringen. Därmed vet man i projektet vilka målgrupper och vilka behov som måste tillgodoses framför andra, vilket ökar styrbarheten i projektet. Om beslut fattas på mötet – var noga med att se till att dessa noteras av projektledaren.   - Diskutera resultatet, och om projektet är redo, fatta beslut om prioriteringen. Därmed vet man i projektet vilka målgrupper och vilka behov som måste tillgodoses framför andra, vilket ökar styrbarheten i projektet. Om beslut fattas på mötet – var noga med att se till att dessa noteras av projektledaren.
 +
===== Konceptdesign ===== ===== Konceptdesign =====
-{{ :bok:wikiidekoncept.png| Otroligt svårt att skriva en billdtext}}+{{ :bok:wikiidekoncept.png|}}
**Konceptdesignen syftar till att beskriva och visualisera hur den avsedda nyttan skall uppstå.** Både nyttan för verksamheten och nyttan för användarna. Det handlar om att troliggöra att den tänkta lösningen faktiskt kommer att leda till det önskade resultatet. **Konceptdesignen syftar till att beskriva och visualisera hur den avsedda nyttan skall uppstå.** Både nyttan för verksamheten och nyttan för användarna. Det handlar om att troliggöra att den tänkta lösningen faktiskt kommer att leda till det önskade resultatet.
Det räcker dock inte med att man har bra argument och tydliga bilder som visar varför systemet kommer att leda till de avsedda effekterna. Det måste också se snyggt ut och kännas bra i magen. Annars blir det svårt att övertyga en beställare att lägga hundratusentals, eller kanske miljontals kronor på att utveckla systemet. Ett bra koncept handlar därför nästan lika mycket om att skapa något visuellt tilltalande som något som har tydlig koppling till verksamhet och användare. Det räcker dock inte med att man har bra argument och tydliga bilder som visar varför systemet kommer att leda till de avsedda effekterna. Det måste också se snyggt ut och kännas bra i magen. Annars blir det svårt att övertyga en beställare att lägga hundratusentals, eller kanske miljontals kronor på att utveckla systemet. Ett bra koncept handlar därför nästan lika mycket om att skapa något visuellt tilltalande som något som har tydlig koppling till verksamhet och användare.
-Konceptdesign handlar inte om att beskriva exakt vilka mönster som systemet skall följa, exakt hur det skall fungera, eller hur det skall se ut in i minsta detalj. Detta görs istället under i arbetet med att beskriva systemets [[:bok:byggfasen#principdesign|principdesign]] och [[:bok:byggfasen#detaljdesign|detaljdesign]] i projektets [[:bok:byggfasen|byggfas]]. Det vore alldeles för tidigt att lägga tid på detta nu, vi vet ju faktiskt inte ens om systemet skall byggas eller ej, eftersom detta beslut fattas i vägskäl 1 med bland annat konceptdesignen som grund.+Konceptdesign handlar inte om att beskriva exakt vilka mönster som systemet skall följa, exakt hur det skall fungera, eller hur det skall se ut in i minsta detalj. Detta görs istället under arbetet med att beskriva systemets [[:bok:byggfasen#principdesign|principdesign]] och [[:bok:byggfasen#detaljdesign|detaljdesign]] i projektets [[:bok:byggfasen|byggfas]]. Det vore alldeles för tidigt att lägga tid på detta nu, vi vet ju faktiskt inte ens om systemet skall byggas eller ej, eftersom detta beslut fattas i vägskäl 1 med bland annat konceptdesignen som grund.
==== Utgå från de önskade effekterna ==== ==== Utgå från de önskade effekterna ====
Rad 235: Rad 242:
Ofta innebär detta en intressant och utmanande balansgång eftersom de verksamheter som är eftersträvansvärda ibland gör tjänsten i fråga mindre attraktiv för slutanvändaren. Ofta innebär detta en intressant och utmanande balansgång eftersom de verksamheter som är eftersträvansvärda ibland gör tjänsten i fråga mindre attraktiv för slutanvändaren.
-Ta exemplet med nyhetssajten ovan. Annonser och reklam ses sällan som något positivt av slutanvändaren, och fick hon välja skulle sajten sannolikt vara helt utan reklam, men utan reklamintäkterna skulle det inte vara möjligt att nyhetssajten inte kunna existera överhuvudtaget. +Ta exemplet med nyhetssajten ovan. Annonser och reklam ses sällan som något positivt av slutanvändaren, och fick hon välja skulle sajten sannolikt vara helt utan reklam, men utan reklamintäkterna skulle det inte vara möjligt för nyhetssajten att existera överhuvudtaget.
Om man skall lyckas med målet att öka antalet annonsvisningar måste detta göras på ett smart sätt, så att besökarna inte väljer att överge sajten till förmån för någon konkurrent. Det gäller alltså att öka antalet annonsvisningar utan att försämra upplevelsen för besökarna, och om möjligt utforma sajten så att annonserna blir ett mervärde. Om man skall lyckas med målet att öka antalet annonsvisningar måste detta göras på ett smart sätt, så att besökarna inte väljer att överge sajten till förmån för någon konkurrent. Det gäller alltså att öka antalet annonsvisningar utan att försämra upplevelsen för besökarna, och om möjligt utforma sajten så att annonserna blir ett mervärde.
Rad 243: Rad 250:
Vi har tidigare beskrivit hur du kan börja ta reda på vilken nytta som systemet eller tjänsten bör leda till både för verksamheten och för användarna. Med detta som underlag kan du nu börja skissa på hur systemet eller tjänsten bör se ut och fungera. Vi har tidigare beskrivit hur du kan börja ta reda på vilken nytta som systemet eller tjänsten bör leda till både för verksamheten och för användarna. Med detta som underlag kan du nu börja skissa på hur systemet eller tjänsten bör se ut och fungera.
-Det finns hundratals olika sätt att utforma ett visst system. Problemet är att det stora flertalet är dåliga, eller åtminstone inte så bra som de skulle kunna vara. +Det finns hundratals olika sätt att utforma ett visst system. Problemet är att det stora flertalet är dåliga, eller åtminstone inte så bra som de skulle kunna vara.
-För att inte fastna för tidigt för en specifik lösning är det viktigt att aktivt sträva efter att ta fram så olika designförslag som möjligt i början. +För att inte fastna för tidigt för en specifik lösning är det viktigt att aktivt sträva efter att ta fram så olika designförslag som möjligt i början.
-Detta är lättare sagt än gjort. Ett vanligt fel är att man lämnar pappersstadiet alldeles för tidigt, och börjar med detaljdesign på det förslag man kom på först. +Detta är lättare sagt än gjort. Ett vanligt fel är att man lämnar pappersstadiet alldeles för tidigt, och börjar med detaljdesign på det förslag man kom på först.
==== Hur gör man då? ==== ==== Hur gör man då? ====
Rad 265: Rad 272:
{{ :bok:wikipratbubbla_-_en_utformning_som_aer_enkel_och_behaglig_foer_en_malgrupp_och_ett_visst_sammanhang_kan_passa_mycket_daligt_foer_en_annan_malgrupp_eller_i_ett_annat_sammanhang.png| Tänk tidigt på sammanhanget och situationerna där produkten kommer att användas}} {{ :bok:wikipratbubbla_-_en_utformning_som_aer_enkel_och_behaglig_foer_en_malgrupp_och_ett_visst_sammanhang_kan_passa_mycket_daligt_foer_en_annan_malgrupp_eller_i_ett_annat_sammanhang.png| Tänk tidigt på sammanhanget och situationerna där produkten kommer att användas}}
-Om det handlar om relativt ny teknik, som t.ex. multitouch på stora skärmar eller gestbaserade användargränssnitt - vad finns det för forskning som gjorts inom området?+Om det handlar om relativt ny teknik, som t.ex. multitouch på stora skärmar eller gästbaserade användargränssnitt - vad finns det för forskning som gjorts inom området?
Sätt upp effektkartan, personabeskrivningarna och allt annat som du hittat och som du tror skulle kunna bidra till en bra produkt på väggen. En bildskärm är helt enkelt ett för litet "titthål" för att man skall kunna ta in all information samtidigt. Sätt upp effektkartan, personabeskrivningarna och allt annat som du hittat och som du tror skulle kunna bidra till en bra produkt på väggen. En bildskärm är helt enkelt ett för litet "titthål" för att man skall kunna ta in all information samtidigt.
Rad 273: Rad 280:
Börja sedan skissa. Håll dig till papper och penna, gärna i storformat på vägg.((Tycker du att det är jobbigt att skissa för hand, och att du "inte kan rita"? Glöm det. I detta skede är det INTE viktigt hur det ser ut, det viktiga är att idéerna kommer ut. Och dessutom är det inte så svårt att lära sig att skissa fram den typ av enkla grafiska element som man behöver kunna ta fram för att göra användargränssnittsskisser. Det finns kurser som ger dig en bra start, sedan är det bara att öva. :-) )) Spendera ett par timmar med att bara göra snabba, grova skisser som du breder ut på ett bord, eller sätter upp på väggen bredvid det andra materialet som du samlat på dig.   Börja sedan skissa. Håll dig till papper och penna, gärna i storformat på vägg.((Tycker du att det är jobbigt att skissa för hand, och att du "inte kan rita"? Glöm det. I detta skede är det INTE viktigt hur det ser ut, det viktiga är att idéerna kommer ut. Och dessutom är det inte så svårt att lära sig att skissa fram den typ av enkla grafiska element som man behöver kunna ta fram för att göra användargränssnittsskisser. Det finns kurser som ger dig en bra start, sedan är det bara att öva. :-) )) Spendera ett par timmar med att bara göra snabba, grova skisser som du breder ut på ett bord, eller sätter upp på väggen bredvid det andra materialet som du samlat på dig.  
-En viktig sak med konceptstadiet är att ägna lite extra tid eftersom det nu är billigt att utforska flera alternativa lösningar. Det är alltså viktigt att flera olika koncept skapas så att man inte fastnar i en lösning från början. Tillåt vilda idéer och utforska dem även om du nästan med en gång känner att de de inte håller fullt ut. Det kan finnas detaljer i dem som du senare vill återvända till, och ta med i en annan designlösning. +En viktig sak med konceptstadiet är att ägna lite extra tid eftersom det nu är billigt att utforska flera alternativa lösningar. Det är alltså viktigt att flera olika koncept skapas så att man inte fastnar i en lösning från början. Tillåt vilda idéer och utforska dem även om du nästan med en gång känner att de inte håller fullt ut. Det kan finnas detaljer i dem som du senare vill återvända till, och ta med i en annan designlösning.
En vanlig fallgrop tidigt i designarbetet är att man förälskar sig i någon detalj och ägnar för mycket tid åt den, även om den inte riktigt passar in i resten av designen. Om det vill sig riktigt illa blir du så förälskad i just denna detalj att du försöker klämma in den i alla fall, och att systemet eller webbplatsen då som helhet blir sämre än det hade kunnat vara. När du känner att något inte riktigt passar in, dokumentera idén på ett papper eller i en anteckningsbok direkt, så att du känner dig trygg i att du inte glömmer av idén, men återgå sedan till det "stora" konceptet. En vanlig fallgrop tidigt i designarbetet är att man förälskar sig i någon detalj och ägnar för mycket tid åt den, även om den inte riktigt passar in i resten av designen. Om det vill sig riktigt illa blir du så förälskad i just denna detalj att du försöker klämma in den i alla fall, och att systemet eller webbplatsen då som helhet blir sämre än det hade kunnat vara. När du känner att något inte riktigt passar in, dokumentera idén på ett papper eller i en anteckningsbok direkt, så att du känner dig trygg i att du inte glömmer av idén, men återgå sedan till det "stora" konceptet.
Rad 299: Rad 306:
Under mötet är det ofta bra att använda utskrifter av designkoncepten som man kan kladda direkt på för att förklara vad man menar. Efter mötet kan man sedan rita rent, och arbeta vidare med de eller det koncept som man tror mest på. Under mötet är det ofta bra att använda utskrifter av designkoncepten som man kan kladda direkt på för att förklara vad man menar. Efter mötet kan man sedan rita rent, och arbeta vidare med de eller det koncept som man tror mest på.
-Om man behöver så kan man naturligtvis arbeta vidare och med upprepade möten tills man känner sig nöjd med resultatet.+Om man behöver så kan man naturligtvis arbeta vidare med upprepade möten tills man känner sig nöjd med resultatet.
=== Tekniksäkring viktigt === === Tekniksäkring viktigt ===
Rad 317: Rad 324:
Ett effektivt sätt är att gå igenom de viktigaste delarna av effektkartan och för varje del peka ut hur de skall realiseras i systemet - antingen på skisser eller i en klickbar prototyp. Ett effektivt sätt är att gå igenom de viktigaste delarna av effektkartan och för varje del peka ut hur de skall realiseras i systemet - antingen på skisser eller i en klickbar prototyp.
-{{:bok:effektkarta_utan_konceptdesign.png|Effektkarta från ett projekt som syftade till att ta fram ett effektivare och mer omtyckt användargränssnitt för ett Underhållsystem}}+{{:bok:effektkarta_utan_konceptdesign.png|Effektkarta från ett projekt som syftade till att ta fram ett effektivare och mer omtyckt användargränssnitt för ett Underhållssystem}}
{{:bok:effektkarta_med_konceptdesign.png|Effektkarta med skisser från konceptdesignen som visar hur de viktigaste åtgärderna skall realiseras.}} {{:bok:effektkarta_med_konceptdesign.png|Effektkarta med skisser från konceptdesignen som visar hur de viktigaste åtgärderna skall realiseras.}}
Rad 324: Rad 331:
Detta gör också att design inte reduceras till tyckanden, som till sist avgörs av konsensus eller den bäst betaldes åsikt.(("Den bäst betaldes åsikt" refereras ofta till som HiPPO, Highest Paid Person's Opinion. Se t.ex. http://rawstylus.wordpress.com/2008/11/06/hippo-highest-paid-persons-opinion/ )) Detta gör också att design inte reduceras till tyckanden, som till sist avgörs av konsensus eller den bäst betaldes åsikt.(("Den bäst betaldes åsikt" refereras ofta till som HiPPO, Highest Paid Person's Opinion. Se t.ex. http://rawstylus.wordpress.com/2008/11/06/hippo-highest-paid-persons-opinion/ ))
 +
===== Konceptvalidering ===== ===== Konceptvalidering =====
   
 
 

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid Domingues

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.