Studentlitteraturs logga inUse logga
  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter
  • Dela på Linkedin
  • Dela på Delicious
  • Dela på Linkedin
 
 

Interaktionsdesign

När en IT-produkt används sker detta i ett samspel mellan produkten och den eller de människor som använder den. Ordet interaktionsdesign används för att beskriva utformningen av detta samspel.

interaktion (nylat. intera’ctio, av inter- och aktion, av lat. a’ctio ’handling’), samverkan, samspel; process där grupper eller individer genom sitt handlande ömsesidigt påverkar varandra. Påverkan kan förmedlas via språk, gester, symboler etc. Jfr symbolisk interaktionism.

design (eng., av lat. desi’gno ’avbilda’, ’framställa’), internationellt använd term för formgivning, dvs. gestaltning av hantverkligt eller industriellt framställda produkter och miljöer. Se industridesign, grafisk formgivning och (beträffande hantverksdesign) formgivning. I dagligt tal avser ordet vanligen en produkts form eller utseende.

Nationalencyklopedin

Ett kompetensområde

Interaktionsdesign är namnet på ett kompetensområde. Den som arbetar med interaktionsdesign arbetar med att utforma användargränssnitt på IT-relaterade produkter, system, webbplatser mm.

En designprocess

Interaktionsdesign kan också beteckna den process där samspelet mellan användaren och produkten utformas. Tyvärr förväxlas ibland interaktionsdesign med grafisk formgivning. Förvisso består den av visuella delar, men utmaningen med interaktionsdesignen är främst att utforma produktens förmåga att kommunicera med användaren i en dialog och att ge adekvata möjligheter för användaren att interagera med produkten. En mycket stor del av interaktionsdesignen är därför att formge produktens beteende, att formge det som inte syns.

I interaktionsdesignsarbetet utforskas på vilket sätt produkten bäst kan utformas för att stödja kommunikationen mellan människan och produkten, så att förväntade effekter uppstår. Detta innebär i praktiken att interaktionsdesignen ofta påverkar systemarkitekturen och produktens tekniska utformning.

Aktiviteten utförs av en interaktionsdesigner. Hon utformar samspelet mellan de framtida användarna och den tänkta produkten och dokumenterar resultatet i en specifikation som också den kallas för interaktionsdesign.

En designspecifikation

Specifikationen beskriver det som sedan blir produktens gränssnitt mot användaren1.

Detaljerade specifikationer av användargränssnittet, en interaktionsdesign, saknas ofta i utvecklingsprojekt. De flesta utvecklingsmetoder kräver ingen sådan specifikation, utan överlåter utformningen av produktens presentation, beteende och information till stor del till utvecklaren.

En interaktionsdesign kan sägas vara en arkitektur för produkten i användning. I projekt där interaktionsdesign inte är en medvetet styrd aktivitet tenderar användargränssnittet att bli ett resultat av den tekniska arkitekturen och datalagringen. Resultatet blir ofta en produkt som kräver att användaren förstår hur produkten är uppbyggd. Ett annat vanligt sätt att skapa användargränssnitt är att lägga huvudfokus vid den visuella utformningen. Resultatet av detta kan bli produkter som är visuellt tilltalande men svåra att förstå och interagera med.

En interaktionsdesign är alltså en specifikation som utvecklare kan använda för att bygga ett användargränssnitt. Rätt utformad ökar interaktionsdesignen sannolikheten att projektet håller tids- och kostnadsramar och samtidigt levererar en produkt som ger hög användningskvalitet.

 

Noter

1 I dagligt tal används begreppet ”användargränssnitt” ofta för att beteckna enbart det visuella gränssnittet. Vi definierar begreppet som produktens alla gränssnitt mot människan, t.ex. inmatningsdon, skärm, högtalare, mikrofon, hjälpsystem, utskrifter och dokumentation. Dessa gränssnitt beskrivs utifrån produktens presentation, beteende och information.
 
 

Kommentera

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid DominguesBild på medförfattaren Veola WadhamBild på medförfattaren Sharyl RatcliffBild på medförfattaren Roger DupuyBild på medförfattaren Oma SemmensBild på medförfattaren Jina YangBild på medförfattaren Kurtis PichardoBild på medförfattaren Arlie DeesBild på medförfattaren June TrollopeBild på medförfattaren Martina RevellBild på medförfattaren Preston ClisbyBild på medförfattaren Saundra VogtBild på medförfattaren Fredrick MacknessBild på medförfattaren Susan BorovanskyBild på medförfattaren Claudia McKerihanBild på medförfattaren Latrice EstradaBild på medförfattaren Ashleigh MayorgaBild på medförfattaren Nereida PerkinsBild på medförfattaren Tracey DalzielBild på medförfattaren Jan BouBild på medförfattaren Kindra CoffinBild på medförfattaren Russell PraterBild på medförfattaren Ilse VinciBild på medförfattaren Shelli BoxBild på medförfattaren Manual BartleyBild på medförfattaren Angelina SessumsBild på medförfattaren Randi AbercrombieBild på medförfattaren Cedric MillimanBild på medförfattaren Travis CloutierBild på medförfattaren Shelly MacMahonBild på medförfattaren James Furphy

Senaste ändringar

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.