Strict Standards: Declaration of action_plugin_indexmenu::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/indexmenu/action.php on line 13 Strict Standards: Declaration of action_plugin_badbehaviour::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/badbehaviour/action.php on line 72 Strict Standards: Declaration of action_plugin_clearhistory::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/clearhistory/action.php on line 81 Strict Standards: Declaration of action_plugin_metaheaders::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/metaheaders/action.php on line 140 Strict Standards: Declaration of action_plugin_blockquote::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/blockquote/action.php on line 61 Strict Standards: Declaration of action_plugin_editsections_es::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/editsections/action/es.php on line 74 Strict Standards: Declaration of action_plugin_swiftmail::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/swiftmail/action.php on line 126 bok:krav - Användbarhet i praktiken - Wikiboken
Studentlitteraturs logga inUse logga
  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter
  • Dela på Linkedin
  • Dela på Delicious
  • Dela på Linkedin
 
 

Detta är en gammal version av dokumentet!


Idéfasen

Idéfasen syftar till att beskriva en idé om en digital tjänst på ett sådant sätt att det går att ta beslut om att bygga den eller inte. Idéfasen ska ge ett underlag som kan troliggöra eller avfärda att man kommer att få en nytta som är större än investeringen. Beskrivningen skall också kunna användas som byggunderlag.

När idéfasen startar finns ofta redan en tanke om vilka värden den nya tjänsten skall skapa. Det vår arbetsmodell gör är att den hjälper till att analysera och beskriva värdekedjan. Detta blir möjligt därför att vi utgår från att nyttan uppstår i användningen. Vi menar att effekter i verksamheten (monetära eller andra värden) kan uppstå endast då användarna upplever en nytta som är större än den ansträngning som de gör.

Ta SMS som exempel – som är ganska knöligt att använda, men som ger en påtaglig och snabb nytta – därför använder vi tjänsten om och om igen! Tänk dig sedan in i hur det är med tidrapporteringsrutiner. Användare drar sig ofta för att tidrapportera…helt enkelt därför att de upplever att de lägger ner mer arbete än den nytta de får. Lärdomen är att om motivationen och den upplevda nyttan är hög, så kan produkten tillåtas vara (men behöver såklart inte vara) knölig. Om motivationen är medel eller låg så måste lösningen utformas så att användarens arbetsinsats minimeras och nyttan maximeras – först då kan förväntade värden uppstå.

Idéfasen handlar om att systematiskt reda ut de stora frågorna, så att man (i mesta möjliga mån) slipper tampas med dem då man börjat bygga. Det är annars mycket vanligt att man kommer in i byggfasen och

  • Inte har klart för sig vilken nytta som tjänsten skall skapa för verksamheten. Om man inte vet vad tjänsten skall ge, så kan man heller inte värdera lösningsförslag. Det går heller inte att avgöra om tjänsten fungerar som tänkt. Dessutom finns det stor risk att byggprojektets omfattning och inriktning svänger utan att man märker det och utan att tidplaner och kostnader revideras.
  • Inte har klart för sig vilka som skulle använda tjänsten. Om man inte känner målgrupperna och deras behov, så gissar man. Det betyder att man riskerar att lägga tid på lösningar som ingen vill ha.
  • Saknar prioriteringar. Om man inte vet vilka målgrupper som är viktigast och vilka behov som måste tillgodoses först, så blir det svårt att planera projektet rätt. Det blir också svårt att veta vad man kan välja bort när man hamnar i tids- eller kostnadsnöd.

Idèfasen består därför i tre delar, som självfallet inte slaviskt behöver utföras i sekvens.

Nytta för verksamheten

Ingrid - Effektkartläggning i praktiken

Nytta för användarna

XXX Nedanstående är saxat från en rapport som jag skrivit tidigare och behöver bearbetas . /J XXX

En målgrupp är en grupp av användare som har likartade förväntningar på eTjänsten. En eTjänst som utvecklas för alla användare passar sällan någon användare särskilt bra. Det ger betydligt mycket bättre resultat om man lägger tid på att förstå sina viktigaste målgrupper och fokuserar på att skapa en riktigt bra lösning för dem. Syftet med aktiviteten målgruppsanalys är att samla verkliga krav från framtida potentiella användare – även krav som är ”självklara” och sammanhangsberoende. Begreppet målgrupper används för att beteckna grupper av användare som har likartade förväntningar på, och syften med, eTjänsten. Målgruppsanalysen syftar till att finna och beskriva dessa grupperingar så att kunskapen om målgrupperna kan användas för att styra designbeslut och utformningen av tester. Det finns många metoder för att genomföra målgruppsanalys. Öppna intervjuer, gärna i kombination med observation är mest effektivt, men även enkäter, och i vissa fall, fokusgrupper, kan användas. Uppgifter från webbloggar kan också vara ett viktigt komplement. När kunskaperna om målgrupperna är otillräckliga görs antaganden och gissningar i projektet. Med en målgruppsanalys säkerställs att utvecklingen inte baseras på tyckanden. En väl genomförd målgruppsanalys får till effekt att: • Utvecklingsarbetet kan fokuseras på de egenskaper som är viktigast för eTjänstens framgång. • Tiden som åtgår i projektet för att diskutera ”vad användarna egentligen vill ha” kan minskas markant. • Projektet kan undvika att bygga funktioner som inte efterfrågas. • Viktiga och frekvent använda funktioner kan identifieras och därigenom ges en framskjuten plats i användargränssnittet. Nedan beskriver vi en enkel process i fem steg för att definiera målgrupperna för den specifika eTjänsten. 1. Formulera en hypotes om vilka målgrupperna är 2. Hitta lämpliga personer att intervjua 3. Genomför intervjuer 4. Dokumentera kunskaper om målgrupperna 5. Prioritera målgrupperna Formulera en hypotes om vilka målgrupperna är När du påbörjar arbetet med att identifiera och kartlägga användarna bör du börja med att sätta de yttre ramarna. Om det t.ex. handlar om att ansöka om förskoleplats kommer ”vårdnadshavare” att vara ett randvillkor, ”till barn i åldern 0-6 år” är ett annat randvillkor. Därefter bör du skapa en hypotes om vilka typer av användare (målgrupper) som finns. Utgå från den de verksamhetseffekter som eTjänsten skall leda till och fundera över t.ex.: • Vad användarna skall/vill kunna göra inom ramen för tjänsten – Vilka uppgifter ska eTjänsten hjälpa användaren med? Finns det skillnader mellan vad olika typer av användare är intresserade av? • Drivkrafter och värderingar – Vad vill användarna uppnå genom att använda eTjänsten? Vad skulle få målgruppen att föredra att använda eTjänsten framför att nyttja samma tjänst genom någon av de andra kanalerna (telefon, besök)? • Användningsfrekvens – Hur ofta kommer eTjänsten att användas? Finns det skillnader mellan olika grupper? Finns det skillnader i hur ofta tjänstens olika delar används? • Kunskaper och erfarenheter – Finns det skillnader vad gäller användarnas kunskap och/eller erfarenheter inom området? • Tillgång till dator och internet – Finns det skillnader i tillgång till dator och internet bland olika grupper? • Ålder – Vilka åldersgrupper kommer att använda eTjänsten? Var återfinns de flesta användarna? • Kultur – Finns kulturella skillnader? (skillnader i beteende och attityder mellan grupper; mellan arbetare och tjänstemän, män och kvinnor, eller tyskar och fransmän.) Baserat på ovanstående frågeställningar och eventuellt ytterligare, mer specifika för tjänsten eller området, kan du sedan dela upp användarna i 3-5 olika målgrupper. Skriv därefter en kort beskrivning på några rader om vardera målgrupp. Hitta lämpliga personer att intervjua För att hitta lämpliga personer från de olika målgrupperna att intervjua kan du använda dig av den bank med användare som chefredaktören för goteborg.se har tillgänglig. Om denna inte är tillräcklig kan du antingen rekrytera bland vänner och bekanta, eller nyttja externa rekryteringsföretag. Det går självfallet att statistiskt beräkna hur många personer som bör intervjuas och observeras, totalt och per målgrupp. Ett bra erfarenhetsmått är dock att man kommer mycket långt med 3-5 personer per målgrupp. Räkna med att 1–2 timmar behövs per individ. Genomför intervjuer En intervju/observation utformas olika beroende på eTjänstens syfte och omfattning, men ett generellt mönster skulle kunna se ut såhär: 1. Introduktion. Presentera dig själv och förklara att du vill ställa frågor kring en specifik eTjänst. Var tydlig med att du kommer att ställa många naiva frågor, som kan tyckas vara självklara, och att syftet med detta är att ifrågasätta förutfattade meningar och därigenom säkerställa att man har ”rätt” bild av situationen. Beskriv att resultatet av intervjun kommer att användas för att utforma eTjänsten och därför är mycket värdefullt. 2. Be användaren berätta om hur de skulle gå tillväga idag om de skule vilja nyttja tjänsten. 3. Om tjänsten finns idag (om än inte som eTjänst) så visa upp de blanketter och broschyrer som finns, och be dem berätta om hur de skulle gå tillväga för att få tillgång till eller använda tjänsten. Lägg märke till fakta som användaren hämtar från minnet, vänner, listor, pärmar etc. Titta efter hur denna kringinformation är organiserad. Lägg märke till om användaren för egna noteringar och fråga varför. Fråga om begrepp du inte förstår, kort och gott ställ frågor så att du kan återge vilka faktorer som är viktigast för att just denna användare skulle trivas med den nya eTjänsten. 4. Ställ frågor om frekvens, vilken kunskap som förutsätts, hur man lär sig och vad effekten blir om man gör fel. 5. Ställ frågor om användarens upplevelse av tjänsten idag. Ar det lätt eller svårt? Vad motiverar henne att utföra arbetet? Vad skulle få henne att föredra en eTjänst framför dagens manuella tjänst? 6. Avslutning. Tacka för att du fått störa, summera resultatet och beskriv återigen vad det ska användas till. Kontrollera om det passar sig att återkomma om du har detaljfrågor. Dokumentera kunskapen om målgrupperna Nu är det dags att väga samman fakta som framkommit i intervjuerna till mer generella kunskaper om målgrupperna. Varje målgrupp beskrivs på 1 A4, som sammanfattar målgruppernas viktigaste egenskaper (se ”Appendix A: Mall för Målgruppsbeskrivning” för en beskrivning av den information som bör beskrivas för respektive målgrupp). Målgruppsbeskrivningarna skall vara ska vara så fylliga och levande att man kan använda dem för att resonera kring hur en föreslagen lösning skulle uppfattas av de olika målgrupperna. Det är bra om man kan ge varje målgrupp ett namn som är lätt att komma ihåg, gärna i form av en alliteration (t.ex. Frikostiga Frida eller Noggranna Niklas). Det är också bra att tilldela dem vissa typiska personliga egenskaper (som t.ex. kön, ålder, utbildning, etc.). Detta bidrar till att levandegöra användarna och gör det lättare för utvecklare och projektmedlemmar att sätta sig in i, och resonera utifrån, andra användningssituationer än sina egna. Prioritera målgrupperna Målgruppsanalysen resulterar alltid i nya fakta. Det kan till exempel handla om ny och viktig kunskap om användarnas värderingar eller motiv. Eller till och med att man upptäcker andra sätt att dela in användarna som gör dem mer användbara ur ett designperspektiv. Konsekvensen kan bli att en målgrupp som ursprungligen värderades högt väljs bort eller prioriteras ned, eller tvärt om. Vilken eller vilka målgrupper som bör prioriteras beror på deras bidrag till effektmålen. Ofta är antal en viktig parameter. Målgrupper som rymmer många individer kan t.ex. prioriteras om det bärande effektmålet handlar om att öka den upplevda servicen av att nyttja tjänsten med 20%. Det kan också handla om målgrupper som är särskilt viktiga, även om de råkar vara få, som t.ex. om man ur ett demokratiperspektiv vill öka deltagandet i debatten på ett forum, då är det bättre att prioritera målgrupper som i huvudsak bidrar med information framför de som mestadels läser. Prioriterade målgruppers behov ska tillgodoses och dessa behov kommer att ges förhållandevis mycket utvecklingstid. Behov från målgrupper med låg prioritet väljs bort om projektet har begränsade resurser eller hamnar i tidsnöd.

Konceptdesign

Konceptdesignen syftar till att beskriva och visualisera hur den avsedda nyttan skall uppstå. Både nyttan för verksamheten och nyttan för användarna. Det handlar om att troliggöra att den tänkta lösningen faktiskt kommer att ge avsedd effekt.

Utgå från de önskade effekterna

I designarbetet bör du alltid utgå från de verksamhetseffekter som systemet skall leda till. Om du t.ex. arbetar med en nyhetssajt som lever på annonsvisningar, och målet är att öka antalet annonsvisningar så är detta ditt fokus.

Användbarhetsområdet brukar annars förses med etiketter som ”användarcentrerat”. Nyttan av en tjänst eller ett system uppstår när det används, så på sätt och vis är det korrekt, men för att nå de uppsatta målen så räcker inte det, vi måste arbeta ”effektfokuserat”.

Ofta innebär detta en intressant och utmanande balansgång eftersom de verksamheter som är eftersträvansvärda ibland gör tjänsten i fråga mindre attraktiv för slutanvändaren.

Ta exemplet med nyhetssajten ovan. Annonser och reklam ses sällan som något positivt av slutanvändaren, och fick hon välja skulle sajten sannolikt vara helt utan reklam, men utan reklamintäkterna skulle det inte vara möjligt att nyhetssajten inte kunna existera överhuvudtaget.

Om man skall lyckas med målet att öka antalet annonsvisningar måste detta göras på ett smart sätt, så att besökarna inte väljer att överge sajten till förmån för någon konkurrent. Det gäller alltså att öka antalet annonsvisningar utan att försämra upplevelsen för besökarna, och om möjligt utforma sajten så att annonserna blir ett mervärde.

Effektkartan som underlag

Vi har tidigare beskrivit hur du kan börja ta reda på vilken nytta som systemet eller tjänsten bör leda till både för verksamheten och för användarna. Med detta som underlag kan du nu börja skissa på hur systemet eller tjänsten bör se ut och fungera.

Det finns hundratals olika sätt att utforma ett visst system. Problemet är att det stora flertalet är dåliga, eller åtminstone inte så bra som de skulle kunna vara.

För att inte fastna för tidigt för en specifik lösning är det viktigt att aktivt sträva efter att ta fram så olika designförslag som möjligt i början.

Detta är lättare sagt än gjort. Ett vanligt fel är att man lämnar pappersstadiet alldeles för tidigt, och börjar med detaljdesign på det förslag man kom på först.

Hur gör man då?

Om projektbudget och andra omständigheter tillåter så försök att rigga arbetet så att ni är flera personer som jobbar tillsammans med att ta fram konceptet.

Det som krävs för att ta fram ett riktigt bra koncept är kunskap inom: - Affärsutveckling - Interaktionsdesign - Grafisk form - Den specifika verksamheten - Den tekniska plattformen som ev. kommer att användas

De första skisserna

Börja med en kreativ workshop med alla deltagare. Inför mötet skall alla ha läst igenom det underlag som finns från effektkartläggning och målgruppsanalys.

xxx

Konceptvalidering

Beskrivning av konceptvalidering

Resultat och beslut att gå vidare

Kort beskrivning av resultatet av arbetet under idéfasen och hur man tar beslut om att gå vidare.

 
 

Kommentera

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid DominguesBild på medförfattaren peter erhardBild på medförfattaren Jonas EngkvistBild på medförfattaren BjörnBild på medförfattaren EmmaBild på medförfattaren Joakim AxelssonBild på medförfattaren Rolf greenBild på medförfattaren gustavjonssonBild på medförfattaren Jorge BerdejaBild på medförfattaren LisaBild på medförfattaren fredric landqvistBild på medförfattaren Marcus RehnBild på medförfattaren HelenaBild på medförfattaren Nina LBild på medförfattaren LarssonBild på medförfattaren Maria SjödinBild på medförfattaren Helene CarlsonBild på medförfattaren Julia LagerstedtBild på medförfattaren Peter JantzenBild på medförfattaren Lotta UlfströmBild på medförfattaren Malin FabbriBild på medförfattaren HenrikBild på medförfattaren Angelica SvanerBild på medförfattaren Charlotte BjörkBild på medförfattaren Gunilla HansellBild på medförfattaren Peter KråikBild på medförfattaren Aurora KarlssonBild på medförfattaren Emilia OlssonBild på medförfattaren Maria KareliussonBild på medförfattaren Wilaiwan TraphromBild på medförfattaren Anders Björk

Senaste ändringar

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.