Strict Standards: Declaration of action_plugin_indexmenu::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/indexmenu/action.php on line 13 Strict Standards: Declaration of action_plugin_badbehaviour::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/badbehaviour/action.php on line 72 Strict Standards: Declaration of action_plugin_clearhistory::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/clearhistory/action.php on line 81 Strict Standards: Declaration of action_plugin_metaheaders::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/metaheaders/action.php on line 140 Strict Standards: Declaration of action_plugin_blockquote::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/blockquote/action.php on line 61 Strict Standards: Declaration of action_plugin_editsections_es::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/editsections/action/es.php on line 74 Strict Standards: Declaration of action_plugin_swiftmail::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/swiftmail/action.php on line 126 bok:krav - Användbarhet i praktiken - Wikiboken
Studentlitteraturs logga inUse logga
 
 

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

bok:krav [2010-08-02 16:32]
berndtsson
— (aktuell)
Rad 1: Rad 1:
-====== Idéfasen ====== 
- 
-Idéfasen syftar till att beskriva en idé om en digital tjänst på ett sådant sätt att det går att ta beslut om att bygga den eller inte. Idéfasen ska ge ett underlag som kan troliggöra eller avfärda att man kommer att få en nytta som är större än investeringen. Beskrivningen skall också kunna användas som byggunderlag. 
- 
-När idéfasen startar finns ofta redan en tanke om vilka värden den nya tjänsten skall skapa. Det vår arbetsmodell gör är att den hjälper till att analysera och beskriva värdekedjan. Detta blir möjligt därför att vi utgår från att nyttan uppstår i användningen. Vi menar att effekter i verksamheten (monetära eller andra värden) kan uppstå endast då användarna upplever en nytta som är större än den ansträngning som de gör.  
- 
- 
-{{:bok:img:nyttan_uppstar_i_anvaendningen.jpg|}}  
-  
- 
-Ta SMS som exempel – som är ganska knöligt att använda, men som ger en påtaglig och snabb nytta – därför använder vi tjänsten om och om igen! Tänk dig sedan in i hur det är med tidrapporteringsrutiner. Användare drar sig ofta för att tidrapportera…helt enkelt därför att de upplever att de lägger ner mer arbete än den nytta de får. Lärdomen är att om motivationen och den upplevda nyttan är hög, så kan produkten tillåtas vara (men behöver såklart inte vara) knölig. Om motivationen är medel eller låg så måste lösningen utformas så att användarens arbetsinsats minimeras och nyttan maximeras – först då kan förväntade värden uppstå.    
- 
-Idéfasen handlar om att systematiskt reda ut de stora frågorna, så att man (i mesta möjliga mån) slipper tampas med dem då man börjat bygga. Det är annars mycket vanligt att man kommer in i byggfasen och 
-  * Inte har klart för sig vilken nytta som tjänsten skall skapa för verksamheten. Om man inte vet vad tjänsten skall ge, så kan man heller inte värdera lösningsförslag. Det går heller inte att avgöra om tjänsten fungerar som tänkt. Dessutom finns det stor risk att byggprojektets omfattning och inriktning svänger utan att man märker det och utan att tidplaner och kostnader revideras. 
-  * Inte har klart för sig vilka som skulle använda tjänsten. Om man inte känner målgrupperna och deras behov, så gissar man. Det betyder att man riskerar att lägga tid på lösningar som ingen vill ha. 
-  * Saknar prioriteringar. Om man inte vet vilka målgrupper som är viktigast och vilka behov som måste tillgodoses först, så blir det svårt att planera projektet rätt. Det blir också svårt att veta vad man kan välja bort när man hamnar i tids- eller kostnadsnöd. 
- 
- 
-Idèfasen består därför i tre delar, som självfallet inte slaviskt behöver utföras i sekvens. 
- 
-{{:bok:img:idefasen.jpg|}}  
- 
-===== Nytta för verksamheten ===== 
- 
-Ingrid - Effektkartläggning i praktiken 
- 
-===== Nytta för användarna ===== 
- 
-För att vi skall kunna utveckla en tjänst som är användarna både kan och vill använda måste vi förstå deras drivkrafter, XXX och YYY. För att få denna kunskap genomför vi en målgruppsanalys.  
- 
-==== Målgruppsanalys ==== 
- 
-Syftet med att genomföra en målgruppsanalys är att samla **verkliga** behov från olika typer av användare - målgrupper - som skall använda tjänsten.  
- 
-Även krav som är ”självklara” och sammanhangsberoende. En eller flera kartläggare utför och ansvarar för målgruppsanalysen. 
- 
-=== Vad är en målgrupp === 
- 
-Begreppet målgrupp används för att beteckna en grupp användare som har likartade förväntningar på, och syften med att använda, produkten.  
- 
-Analysarbetet syftar till att definiera och beskriva dessa grupperingar så att kunskapen om målgrupperna kan användas för att styra designbeslut och utformningen av tester.  
- 
-Det finns många tekniker som kan användas för att genomföra en målgruppsanalys. Enkäter, intervjuer, fokusgrupper och observationsstudier är vanliga.  
- 
-{{ :bok:wikipratbubbla_-_en_kombination_av_observation_och_intervju_aer_mest_kostnadseffektivt_.png|}} 
- 
-Våra erfarenheter är att en kombination av intervju och observation och intervju är det mest kostnadseffektiva när det gäller att ta reda på vad användarna **faktiskt** behöver, och hur de **verkligen gör** när de använder en viss tjänst. Fokusgrupper kan vara bra för att få idéer, men för att ta reda på verkliga behov är de tämligen bristfälliga.((En kul parentes. Jonathan Ive, designchef på Apple, uttryckte sig såhär angående fokusgrupper i [[http://www.macworld.co.uk/procreative/news/index.cfm?newsid=26461&pagtype=samechandate|ett föredrag på Royal College of Art härom året]]: "We don't do focus groups. They just ensure that you don't offend anyone, and produce bland inoffensive products."  
- 
-Den information som samlas in kan bestå av rena fakta, men lika viktigt är att samla in kunskap om ”mjuka” värden, exempelvis om målgruppernas värderingar och förväntningar. 
- 
-I många projekt sker ingen målgruppsanalys. Istället nöjer man sig med att bara intervjua ett antal personer ur varje målgrupp((Ännu vanligare är att ingen indelning i målgrupper görs, utan man intervjuar ett antal ”representativa användare”.)). Ännu vanligare är att ingen indelning i målgrupper görs, utan att man intervjuar ett antal ”representativa användare”. Problemen med detta förfarande är många; det blir en stor mängd med krav som ofta står i direkt konflikt med varandra, det blir svårt att se vilka krav som är viktigare än andra o.s.v. Det största problemet med detta arbetssätt är dock själva intervjuformen, som helt enkelt är otillräcklig för att fånga målgruppernas behov. I en intervju beskriver användaren hur arbetet utförs och utelämnar ”självklara” grundförutsättningar och viktiga detaljer. Det är också vanligt att användaren beskriver hur arbetet borde utföras, inte vad hon faktiskt gör i praktiken. Vi människor utför dagligen komplicerade uppgifter, utan att för den skull ha förmågan att korrekt beskriva hur vi gör. 
- 
-När kunskaperna om målgrupperna är otillräckliga görs antaganden och gissningar i projektet. Med en målgruppsanalys säkerställs att utvecklingen inte baseras på tyckanden. 
- 
-===== Varför gör man det? ===== 
- 
-4.3.2 i boken 
- 
-Målgruppsanalysen är grunden för att bygga rätt produkt. Även om beställarens krav är mycket tydliga måste den slutliga produkten även möta målgruppernas behov. En väl genomförd målgruppsanalys får till effekt att: 
- 
-  * Utvecklingsarbetet kan fokuseras på de egenskaper som är viktigast för produktens framgång. 
-  * Tiden som åtgår i projektet för att diskutera ”vad dom egentligen vill ha” kan minskas markant. 
-  * Projektet kan undvika att bygga funktioner som inte efterfrågas. 
-  * Mer frekvent använda funktioner blir enkla att finna och behagliga att använda. 
-  * Livscykelkostnaderna för produkten minskar väsentligt((80% av de ändringar som genomförs i förvaltningsfasen härrör från otillräcklig kunskap om användares behov. Pressman, R.S., Software Engineering: A Practitio­ner’s Approach, McGraw-Hill, 1992.)). 
- 
-===== När gör man målgruppsanalys? ===== 
- 
-En målgruppsanalys ska självfallet genomföras så tidigt som möjligt i ett projekt. Bäst effekt får du om beställarens krav redan är kartlagda, så att du i målgruppsanalysen kan göra observationer och ställa frågor som ger svar på frågor som uppstått i idékartläggningen. Om beställaren har en bild att produkten ska användas i en säljsituation bör du exempelvis ta reda på hur säljaren gör idag för att förevisa produkterna, avsluta affären och hur eventuell uppföljning går till. 
- 
-I praktiken kan det vara så att du blir engagerad i ett projekt där ingen målgruppsanalys är gjord eller där man endast intervjuat presumtiva användare. Om projektet är i ett läge där det fortfarande finns tid kvar för utformning av användargränssnittet bör du tillsammans med projektledaren försöka finna tid att göra observation och intervju av en eller några presumtiva användare. Om körbara delar av produkten finns, så kan du istället sätta upp ett så kallat användningstest (se avsnitt 6.2.1) i syfte att samla information om produktens användningskvalitet och om målgruppernas arbetssätt, kunskap, värderingar etc. 
- 
-===== Hur gör man? ===== 
- 
-Den viktigaste kunskapen om målgrupperna finns hos målgrupperna själva. Hur målgruppsanalysen går till beror till stor del på den typ av produkt som ska byggas. För en produkt som främst syftar till upplevelse och nöje är det viktigast att studera de situationer där produkten ska användas och målgruppernas värderingar, preferenser och attityder. För en produkt som främst syftar till att genomföra vissa uppgifter är det viktigast att studera hur uppgifterna utförs, vanliga problem och fel och målgruppernas motivation. I detta kapitel beskrivs en teknik som går ut på att intervjua och samtidigt observera troliga framtida användare. Den beskrivna tekniken ger inte tillräcklig kunskap om produkten främst syftar till upplevelse och nöje, däremot passar tekniken för att samla kunskap om målgrupperna för många andra sorters produkter. Kombinerad intervju och observation är ett effektivt sätt att samla såväl hårda fakta som ”dold” kunskap. 
- 
-**1. Formulera vilka målgrupperna är** 
- 
-Detta arbete görs av kartläggaren och beställaren tillsammans. En målgrupp är alltså en grupp av användare som har likartade förväntningar på produkten. Grupperna skapas genom att användningsmönstret analyseras. 
-För att beskriva målgrupperna ställer du ett antal frågor om de framtida användarna. Frågorna formuleras olika beroende på vilken typ av produkt som ska byggas. Några möjliga frågeområden är: 
- 
-  * Kunskap – Skiljer sig målgruppernas kunskap om produkten, ämnesområdet, språk, plattformen etc. åt? 
-  * Erfarenhet – Finns erfarenhet av liknande arbete och produkter? Skiljer detta sig mellan olika målgrupper? 
-  * Uppgifter – Vilka uppgifter ska produkten stödja? Finns skillnader; utförs vissa uppgifter främst av vissa grupper? 
-  * Användningsfrekvens – Finns skillnader i hur ofta produkten används? Finns skillnader i hur ofta vissa delar används? 
-  * Ålder – Vilka åldersgrupper kommer att använda produkten? Var återfinns de flesta användarna? 
-  * Kön – Är något kön överrepresenterat? 
-  * Värderingar – Vad skulle få målgruppen att föredra denna produkt framför andra? 
-  * Kultur – Finns kulturella skillnader? (skillnader i beteende och attityder mellan grupper; mellan arbetare och tjänstemän, män och kvinnor eller tyskar och fransmän.) 
-  * Mål – Vad vill målgruppen uppnå med att använda produkten, vilket syfte har de med produkten? 
-  * Miljö – i vilken fysisk miljö ska produkten användas? Är det bullrigt, finns solljus, kör användaren bil samtidigt etc.? 
- 
-Ett vanligt problem är att beställaren vill definiera ett mycket stort antal målgrupper. För beställaren är det ofta bra om produkten passar så många som möjligt! Det finns exempel där beställaren hävdat att produkten är till för ”alla”. Sanningen är att en produkt skapad för alla sällan passar någon. Det är dessutom mer kostsamt att bygga en produkt med hög användbarhet om det finns flera divergerande målgrupper än att specialisera sig på ett litet antal målgrupper med likartade behov. För att göra rätt prioriteringar i projekten och fatta goda designbeslut måste målgrupperna prioriteras. Prioriterade målgruppers behov ska tillgodoses och dessa behov kommer att ges förhållandevis mycket utvecklingstid. Behov från målgrupper med låg prioritet kan komma att väljas bort om projektet hamnar i tidsnöd eller behöver spara på kostnader. 
- 
-En vanlig missuppfattning är att målgrupper är detsamma som befattning eller annan organisatorisk indelning. Även om de som arbetar på försäljningsavdelningen kan ha samma eller liknande arbetsuppgifter kan finnas stora skillnader i kunskaper, erfarenheter, arbetssituation och så vidare. Det beställaren beskrivit som ”försäljningsavdelningen” skulle kunna resultera i målgrupper som säljledare, erfarna säljare, mindre erfarna säljare och inlånade säljare. 
- 
-Det är också vanligt att begreppet målgrupper blandas ihop med marknadssegment, ”jo visst vet vi vilka våra kunder är, det behöver vi inte beskriva bättre”. För att beskriva marknadssegment utgår man från köpbeteenden, geografi, inkomst och annat som påverkar köp- och konsumtionsbeteenden. För att få god grund för produktutformning är det mer adekvat att dela upp användare i målgrupper efter egenskaper som hur frekvent de använder produkten, vilka mål de har med att använda produkten, vana att använda liknande produkter, ålder etc. 
- 
-**2. Finn lämpliga personer att intervjua** 
- 
-Beställaren bör ansvara för att finna lämpliga personer att intervjua om de finns i den egna organisationen, eller om de är kunder. När det handlar om publika lösningar kan ett marknadsinstitut användas för att välja ut ett antal lämpliga personer. 
- 
-Det går självfallet att statistiskt beräkna hur många personer som bör intervjuas och observeras, totalt och per målgrupp. Ett bra erfarenhetsmått är dock att man kommer mycket långt med 2 personer per målgrupp och att allt utöver detta är bonus. Ett annat viktigt erfarenhetstal är att 2–3 timmar behövs per individ. 
- 
-**3. Genomför intervju och observation** 
- 
-Den kombinerade intervjun/observationen genomförs på den plats och i det sammanhang där produkten ska användas. Det betyder att intervju/observation utförs i de mest skilda sammanhang; i kontorsmiljö, i hemmet, på resande fot, i offentlig miljö etc. 
- 
-Kartläggarens uppgift är att samla kunskap om alla de faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att kunna bygga en produkt med hög användbarhet. Det är en fördel om två kartläggare kan genomföra intervjuer/observationer tillsammans eller var för sig. Om dessa två personer diskuterar hur målgruppen föredrar att arbeta, vad som motiverar dem, vanliga problem etc. före och efter varje intervjutillfälle, så blir intervjuerna/observationerna bättre! 
- 
-Kom ihåg att du gör intrång i en medmänniskas vardag. Var tydlig med dina avsikter och tänk på att vara så vänlig och behaglig som möjligt. Även om humor ofta är ett bra verktyg, så är det alltid direkt olämpligt att skoja om en medmänniskas arbetssituation. Du känner ju faktiskt inte till vilket förhållande hon har till sitt arbete och bör respektera hennes situation. 
- 
-En intervju/observation utformas olika beroende på produktens syfte, men ett generellt mönster skulle kunna se ut såhär; 
- 
-  - Introduktion. Presentera dig själv och förklara att du vill ställa frågor samtidigt som användaren ska utföra det arbete som produkten ska stödja. Om produkten används i en yrkesrelaterad situation kan du säga att användaren kan betrakta dig som ”nyanställd” och att du vill lära dig hur arbetet ska utföras. Beskriv att resultatet av intervjun kommer att användas för att utforma produkten och därför är mycket värdefullt. Förklara att intervjun kommer att ta 2–3 timmar i anspråk. 
-  - Be användaren beskriva vilka uppgifter som hon har och som skulle kunna stödjas av produkten. Ställ frågor om frekvens, vilken kunskap som förutsätts, hur man lär sig och vad effekten blir om man gör fel. 
-  - Be användaren genomföra de vanligaste arbetsuppgifterna, eller helt enkelt observera användaren då hon utför sitt vanliga arbete. Ställ frågor om handgrepp och avväganden som görs. Lägg märke till fakta som användaren hämtar från minnet, kollegor, listor, pärmar, andra system etc. Titta efter hur denna kringinformation är organiserad. Lägg märke till om användaren för egna noteringar och fråga varför. Fråga om begrepp du inte förstår, kort och gott ställ frågor så att du kan återge vilka faktorer som är viktigast för att just denna användare skulle trivas med den nya produkten. 
-  - Ställ frågor om andra, mer sällan förekommande uppgifter och hur de utförs. 
-  - Ställ frågor om användarens upplevelse av arbetet. Är det svårt eller betungande? Vad får användaren att känna sig nöjd/stolt? Vad motiverar henne att utföra arbetet? Vad skulle få henne att använda en tänkt produkt? 
-  - Avslutning. Tacka för att du fått störa användaren. Summera resultatet och beskriv återigen vad det ska användas till. Kontrollera om det passar sig att återkomma om du har detaljfrågor. 
- 
-**4. Formulera kunskap om målgrupperna** 
- 
-Nu är det dags att väga samman den information som framkommit i intervjuer/observationer till mer generella kunskaper om målgrupperna. Detta arbete underlättas väsentligt om det har varit två kartläggare som utfört intervjuerna. Om du ensam gjort intervju/observation kan det underlätta att du – innan du börjar skriva – beskriver vilka erfarenheter du gjort för en annan person som ska ingå i utvecklingsprojektet. 
- 
-Fakta som kommit fram bör beskrivas i en rapport där först varje målgrupp beskrivs: målgruppens namn och kort beskrivning av viktiga egenskaper. Hur många ingår i denna målgrupp (procentuellt, uppskattningsvis)? Använder de produkten eller något liknande idag, hur ofta? 
- 
-Per målgrupp ska det framgå: 
- 
-  * Kännetecken – Kunskap, erfarenhet, värderingar, förväntningar etc. som är av betydelse för produktens utformning. 
-  * Användningssituationer – I vilka tillfällen använder målgruppen produkten? Hur påverkar den fysiska situationen användningen? Används andra hjälpmedel eller produkter samtidigt? Hur ser användarens mentala och sociala situation ut vid användningstillfället? Är användningssituationen stressig, svår, prestigeladdad, tråkig, spännande o.s.v. Är användaren ensam eller sker användningen i grupp? Vilka krav ställer användningssituationen på produktens utformning? 
-  * Uppgifter – Vilka uppgifter utför målgruppen och hur ofta? Hur genomförs uppgiften, finns det någon naturlig ordning. Vilka hjälpmedel (om några) används? 
-  * Motivationsfaktorer – Vilka förväntningar har målgruppen på produkten och vad hindrar/skrämmer dem? Vilka syften har de med att använda produkten? 
- 
-Det är också bra om man kan göra en populärbeskrivning av målgrupperna som ”karikatyrer” eller ”personas”((Cooper, A., The Inmates are Running the Asylum, SAMS, 1999.)). I en sådan beskrivning skapar man en fiktiv person som man ger namn, foto, ålder, intressen, erfarenheter, värderingar, preferenser etc. Här beskriver man sedan när och hur ofta personen kommer att använda produkten, vad som motiverar och skrämmer henne. Beskrivningen ska vara så fyllig att man kan använda den för att avgöra hur en föreslagen lösning skulle uppfattas av just denna persona, men ändå inte längre än att vem som helst i utvecklingsteamet orkar läsa den. 
- 
-**5. Överlämna och prioritera** 
- 
-Målgruppsanalysen resulterar alltid i nya fakta. Det kan till exempel handla om ny och viktig kunskap om målgruppernas värderingar eller arbetssätt. Konsekvensen kan bli att en målgrupp väljs bort eller prioriteras ned, men konsekvensen kan också bli att nya målgrupper upptäcks. Det är kartläggarens uppgift att förmedla fakta som kan användas som beslutsunderlag. 
- 
-Överlämnandet sker på ett möte där resultatet presenteras muntligt för beställaren. Innan mötet bör kartläggaren ha en genomgång med projektledaren, där de viktigaste resultaten av målgruppsanalysen framgår tillsammans med eventuella rekommendationer. 
- 
-En presentation av resultatet kan följa denna mall; 
- 
-  - Beskriv kort tillvägagångssättet. 
-  - Beskriv målgrupperna, beskriv gärna arbetssituationen, något som förvånade dig, något som sades – helt enkelt sådant som ger liv till berättelsen och gör det lättare att förstå och komma ihåg. Avslöja aldrig en enskild persons identitet. 
-  - Hjälp beställaren att prioritera målgrupper, mål och behov. Därmed vet man i projektet vilka målgrupper och vilka behov som måste tillgodoses framför andra och ökar därmed styrbarheten i projektet. Om beslut fattas på mötet – var noga med att se till att dessa noteras av projektledaren. 
- 
-==== Personor ==== 
- 
-Kort om personor... XXX 
- 
-===== Konceptdesign ===== 
- 
-Konceptdesignen syftar till att beskriva och visualisera hur den avsedda nyttan skall uppstå. Både nyttan för verksamheten och nyttan för användarna. Det handlar om att troliggöra att den tänkta lösningen faktiskt kommer att ge avsedd effekt. 
- 
-==== Utgå från de önskade effekterna ==== 
- 
-I designarbetet bör du alltid utgå från de verksamhetseffekter som systemet skall leda till. Om du t.ex. arbetar med en nyhetssajt som lever på annonsvisningar, och målet är att öka antalet annonsvisningar så är detta ditt fokus. 
- 
-Användbarhetsområdet brukar annars förses med etiketter som "användarcentrerat". Nyttan av en tjänst eller ett system uppstår när det används, så på sätt och vis är det korrekt, men för att nå de uppsatta målen så räcker inte det, vi måste arbeta "effektfokuserat". 
- 
-Ofta innebär detta en intressant och utmanande balansgång eftersom de verksamheter som är eftersträvansvärda ibland gör tjänsten i fråga mindre attraktiv för slutanvändaren.  
- 
-Ta exemplet med nyhetssajten ovan. Annonser och reklam ses sällan som något positivt av slutanvändaren, och fick hon välja skulle sajten sannolikt vara helt utan reklam, men utan reklamintäkterna skulle det inte vara möjligt att nyhetssajten inte kunna existera överhuvudtaget.  
- 
-Om man skall lyckas med målet att öka antalet annonsvisningar måste detta göras på ett smart sätt, så att besökarna inte väljer att överge sajten till förmån för någon konkurrent. Det gäller alltså att öka antalet annonsvisningar utan att försämra upplevelsen för besökarna, och om möjligt utforma sajten så att annonserna blir ett mervärde. 
- 
-==== Effektkartan som underlag ==== 
- 
-Vi har tidigare beskrivit hur du kan börja ta reda på vilken nytta som systemet eller tjänsten bör leda till både för verksamheten och för användarna. Med detta som underlag kan du nu börja skissa på hur systemet eller tjänsten bör se ut och fungera. 
- 
-Det finns hundratals olika sätt att utforma ett visst system. Problemet är att det stora flertalet är dåliga, eller åtminstone inte så bra som de skulle kunna vara.  
- 
-För att inte fastna för tidigt för en specifik lösning är det viktigt att aktivt sträva efter att ta fram så olika designförslag som möjligt i början.  
- 
-Detta är lättare sagt än gjort. Ett vanligt fel är att man lämnar pappersstadiet alldeles för tidigt, och börjar med detaljdesign på det förslag man kom på först.  
- 
-==== Hur gör man då? ==== 
- 
-Om projektbudget och andra omständigheter tillåter så försök att rigga arbetet så att ni är flera personer som jobbar tillsammans med att ta fram konceptet.  
- 
-Det som krävs för att ta fram ett riktigt bra koncept är kunskap inom: 
-  * Affärsutveckling 
-  * Interaktionsdesign 
-  * Grafisk form 
-  * Den specifika verksamheten 
-  * Den tekniska plattformen som ev. kommer att användas 
- 
-==== De första skisserna ==== 
- 
-Börja med en kreativ workshop med alla deltagare. Inför mötet skall alla ha läst igenom det underlag som finns från effektkartläggning och målgruppsanalys.  
- 
-xxx  
- 
- 
-===== Konceptvalidering ===== 
-  
-Beskrivning av konceptvalidering 
- 
-===== Resultat och beslut att gå vidare ===== 
- 
-Kort beskrivning av resultatet av arbetet under idéfasen och hur man tar beslut om att gå vidare. 
 
 

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid Domingues

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.