Studentlitteraturs logga inUse logga
 
 

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

bok:nyttan_med_anvandbarhet [2010-09-22 09:51]
berndtsson
bok:nyttan_med_anvandbarhet [2012-04-10 15:55] (aktuell)
nihongo
Rad 2: Rad 2:
{{ :bok:wikinyttamedanvandbarhet1.png|}} {{ :bok:wikinyttamedanvandbarhet1.png|}}
**Användbara produkter leder till en värdeökning. Värdeökningen kan vara i form av "mjuka värden" som exempelvis ökad kunskap, bättre service, eller stärkt känsla för varumärket. Det kan vara i form av "hårda" värden som ökade intäkter och/eller minskade kostnader.** **Användbara produkter leder till en värdeökning. Värdeökningen kan vara i form av "mjuka värden" som exempelvis ökad kunskap, bättre service, eller stärkt känsla för varumärket. Det kan vara i form av "hårda" värden som ökade intäkter och/eller minskade kostnader.**
 +
Ofta (men inte alltid) går också de "mjuka" värden omvandlas till "hårda" Eftersom nyttan uppstår när en produkt används gäller det att just denna användning blir så smidig som möjligt. I en riktigt bra produkt är användargränssnittet "osynligt", och användaren kan helt och hållet fokusera på det hon vill göra. Om produkten är krånglig måste hon istället ägna tid och uppmärksamhet på det verktyg som hon använder för att få det gjort. Ofta (men inte alltid) går också de "mjuka" värden omvandlas till "hårda" Eftersom nyttan uppstår när en produkt används gäller det att just denna användning blir så smidig som möjligt. I en riktigt bra produkt är användargränssnittet "osynligt", och användaren kan helt och hållet fokusera på det hon vill göra. Om produkten är krånglig måste hon istället ägna tid och uppmärksamhet på det verktyg som hon använder för att få det gjort.
Rad 10: Rad 10:
  * [[bok:nytta_okad_produktivitet|Ökad produktivitet]]   * [[bok:nytta_okad_produktivitet|Ökad produktivitet]]
  * [[bok:nytta_minskad_inlaerningstid|Minskad inlärningstid]]   * [[bok:nytta_minskad_inlaerningstid|Minskad inlärningstid]]
-  * [[bok:nytta_minskade_kostnader_och_kortare_utvecklingstid|Minskade utvecklingskostnader]] +  * [[bok:nytta_minskade_kostnader_och_kortare_utvecklingstid|Lägre utvecklingskostnader]] 
-  * [[bok:nytta_engagemang_hos_bestallare_och_anvandare|Ökat engagemang hos beställare och användare]]+  * [[bok:nytta_engagemang_hos_bestallare_och_anvandare|Ökat engagemang]]
  * [[bok:nytta_minskade_livscykelkostnader|Minskade livscykelkostnader]]   * [[bok:nytta_minskade_livscykelkostnader|Minskade livscykelkostnader]]
-  * [[bok:nytta_okad_tillfredsstallelse_for_anvandaren|Ökad tillfredsställelse för användaren]]+  * [[bok:nytta_okad_tillfredsstallelse_for_anvandaren|Ökad nöjdhet]]
  * [[bok:nytta_starkt_varumarke|Stärkt varumärke]]   * [[bok:nytta_starkt_varumarke|Stärkt varumärke]]
  * [[bok:nytta_okad_forsaljning|Ökad försäljning]]   * [[bok:nytta_okad_forsaljning|Ökad försäljning]]
Rad 20: Rad 20:
Utöver de som vi skriver om i ovanstående exempel finns det gott om andra som också har räknat på "return on investment" för användbarhetsområdet. [[http://www.theomandel.com/resources/articles.html#roilinks|Theo Mandels lista]] och [[http://www.upassoc.org/usability_resources/usability_in_the_real_world/roi_of_usability.html|UPA:s artikel om ROI]]((UPA står för Usability Professional's Association, och är en amerikansk intresseorganisation för alla som jobbar inom användbarhetsområdet)) är bra ställen att starta på för den som vill läsa mer. Utöver de som vi skriver om i ovanstående exempel finns det gott om andra som också har räknat på "return on investment" för användbarhetsområdet. [[http://www.theomandel.com/resources/articles.html#roilinks|Theo Mandels lista]] och [[http://www.upassoc.org/usability_resources/usability_in_the_real_world/roi_of_usability.html|UPA:s artikel om ROI]]((UPA står för Usability Professional's Association, och är en amerikansk intresseorganisation för alla som jobbar inom användbarhetsområdet)) är bra ställen att starta på för den som vill läsa mer.
===== Konsekvenser av dåliga system  ===== ===== Konsekvenser av dåliga system  =====
 +{{ :bok:konsekvenser_av_daliga_system.png|}}
Dålig användbarhet medför onödiga kostnader i användning. I klartext betyder det att den förväntade nyttan ofta blir betydligt mindre än man räknat med, och skälet är att man underlåtit att arbeta med användbarhetsaktiviteter i projektet. Dålig användbarhet medför onödiga kostnader i användning. I klartext betyder det att den förväntade nyttan ofta blir betydligt mindre än man räknat med, och skälet är att man underlåtit att arbeta med användbarhetsaktiviteter i projektet.
Rad 33: Rad 33:
  * felhantering - användare gör ofta fel. Ibland leder det till fel som upptäcks långt senare, vilket kan vara mycket kostsamt.   * felhantering - användare gör ofta fel. Ibland leder det till fel som upptäcks långt senare, vilket kan vara mycket kostsamt.
  * låg effektivitet - att vissa uppgifter tar onödigt lång tid att utföra, eller att de ofta leder till fel som måste rättas.   * låg effektivitet - att vissa uppgifter tar onödigt lång tid att utföra, eller att de ofta leder till fel som måste rättas.
-  * kostnader för att användare upplever stres, otrivsel och ohälsa. Vanliga problem är ont i huvudet, musarm eller en känsla av att man måste utföra meningslösa uppgifter.   +  * kostnader för att användare upplever stress, otrivsel och ohälsa. Vanliga problem är ont i huvudet, musarm eller en känsla av att man måste utföra meningslösa uppgifter.  
<blockquote>"Skyddsombudet på Ny Teknik har anmält arbetsgivaren för att de anställda tvingas jobba med ett ergonomiskt dåligt dataprogram. Det är första gången som ett sådant program granskas av Arbetsmiljöverket. <blockquote>"Skyddsombudet på Ny Teknik har anmält arbetsgivaren för att de anställda tvingas jobba med ett ergonomiskt dåligt dataprogram. Det är första gången som ett sådant program granskas av Arbetsmiljöverket.
Rad 50: Rad 50:
Jonas Söderström beskriver för övrigt en lång rad exempel på dåliga system och konsekvenserna av dessa i den utmärkta boken "Jävla skitsystem".(([[http://javlaskitsystem.se/|Boken "Jävla skitsystem" har en egen webbplats.]]))   Jonas Söderström beskriver för övrigt en lång rad exempel på dåliga system och konsekvenserna av dessa i den utmärkta boken "Jävla skitsystem".(([[http://javlaskitsystem.se/|Boken "Jävla skitsystem" har en egen webbplats.]]))  
- 
- 
====== Kostnader för användbarhet ====== ====== Kostnader för användbarhet ======
Rad 57: Rad 55:
Finns det några kostnader med ett mer effektstyrt och användarorienterat angreppssätt? Finns det några kostnader med ett mer effektstyrt och användarorienterat angreppssätt?
-Om man inte vet hur man ska ta hand om reultatet av användningstest, målgruppsanalyser eller intervjuer med beställare och ledare så blir det självfallet extra kostnader. Att genomföra ett användningstest utan att avsätta tid och resurser för att ta hand om resultatet är inte att rekommendera.+Om man inte vet hur man ska ta hand om resultatet av [[http://www.anvandbarhet.se/bok:utvardera_anvandbarhet#anvaendbarhetstest|användbarhetstester]], målgruppsanalyser eller intervjuer med beställare och ledare så blir det självfallet extra kostnader. Att genomföra ett användbarhetstest utan att avsätta tid och resurser för att ta hand om resultatet är inte att rekommendera.
-Om man är rädd för att genomföra användbarhetsinsatser för att man riskerar att få veta något som förändrar lösningen eller kräver omarbetningar, så bör man göra dessa aktiviteter så tidigt som möjligt. Ju senare i projektet ändringar genomförs desto dyrare är det. Om kostnader för ändringar uppskattas till 1 enhet under analysfasen så kostar ändringar 1,5 till 6 enheter under utvecklingsfasen och 60 till 100 enheter under underhållsfasen.((Bias, R. & Mayhew, D., Cost-Justifying Usability, Acade­mic Press inc., 1994.)).+Om man är rädd för att genomföra användbarhetsinsatser för att man riskerar att få veta något som förändrar lösningen eller kräver omarbetningar, så bör man göra dessa aktiviteter så tidigt som möjligt. Ju senare i projektet ändringar genomförs desto dyrare är det. Om kostnader för ändringar uppskattas till 1 enhet under analysfasen så kostar ändringar 1,5 till 6 enheter under utvecklingsfasen och 60 till 100 enheter under underhållsfasen.((Bias, R. & Mayhew, D., Cost-Justifying Usability, Acade­mic Press inc., 1994.))
För ett projekt som genomför användbarhetsaktiviteter på ett strukturerat sätt så är den reella kostnaden snarast engagemang – och därmed tid – från beställare och användare. För ett projekt som genomför användbarhetsaktiviteter på ett strukturerat sätt så är den reella kostnaden snarast engagemang – och därmed tid – från beställare och användare.
Vår erfarenhet är dock att både beställare och användare mer än gärna vill bidra. Det viktigaste är att skapa ett arbetsstat så att de upplever att de bidrar på ett meningsfullt sätt. Vår erfarenhet är dock att både beställare och användare mer än gärna vill bidra. Det viktigaste är att skapa ett arbetsstat så att de upplever att de bidrar på ett meningsfullt sätt.
 +
====== Därför förbises användbarhet ====== ====== Därför förbises användbarhet ======
Rad 69: Rad 68:
  - **[[http://anvandbarhet.se/bok:nyttan_med_anvandbarhet#myter_om_anvaendbarhet|Myter om användbarhet.]]** Det finns massor av myter kring användbarhetsområdet. Alltifrån att det skulle vara dyrt och omständligt, till att det skulle räcka med att fråga användarna om hur de skulle vilja ha det.   - **[[http://anvandbarhet.se/bok:nyttan_med_anvandbarhet#myter_om_anvaendbarhet|Myter om användbarhet.]]** Det finns massor av myter kring användbarhetsområdet. Alltifrån att det skulle vara dyrt och omständligt, till att det skulle räcka med att fråga användarna om hur de skulle vilja ha det.
-  - **[[http://anvandbarhet.se/bok:nyttan_med_anvandbarhet#brister_i_arbetssaett|Brister i arbetssätt.]]** De etablerade utvecklingsmetoderna är inte fokuserar tillräckligt på produktens användning och därmed saknas ofta både aktiviteter, utpekat ansvar och kontrollpunkter för att säkerställa hög användbarhet. +  - **[[http://anvandbarhet.se/bok:nyttan_med_anvandbarhet#brister_i_arbetssaett|Brister i arbetssätt.]]** De etablerade utvecklingsmetoderna fokuserar inte tillräckligt på produktens användning och därmed saknas ofta både aktiviteter, utpekat ansvar och kontrollpunkter för att säkerställa hög användbarhet.
  - **[[http://anvandbarhet.se/bok:nyttan_med_anvandbarhet#bristande_kunskap|Bristande kunskap.]]** Beställare och projektmedlemmar saknar ofta kunskap som skulle hjälpa dem förbi myterna och bristerna i arbetssätt.   - **[[http://anvandbarhet.se/bok:nyttan_med_anvandbarhet#bristande_kunskap|Bristande kunskap.]]** Beställare och projektmedlemmar saknar ofta kunskap som skulle hjälpa dem förbi myterna och bristerna i arbetssätt.
Rad 101: Rad 100:
De traditionella, funktionsbaserade utvecklings- och projektstyrningsmetoderna, men också nyare projektstyrningmodeller som Scrum saknar hjälpmedel för att styra mot nytta; det överlåts till projekt- och styrgruppen. De traditionella, funktionsbaserade utvecklings- och projektstyrningsmetoderna, men också nyare projektstyrningmodeller som Scrum saknar hjälpmedel för att styra mot nytta; det överlåts till projekt- och styrgruppen.
-Användarcentrerade aktiviteter pekas ibland ut som lösningen, eftersom de sätter fokus på användarnas behov. Det är sant i den mening att - för att kunna bygga bra lösningar - är det nödvändigt att ha kunskap om användarnas behov. Problemet är att resultatet från användarcenterade aktiviteter saknar koppling till förväntade affärsvärden och verksamhetsnytta. När man skall presentera och använda resultatet från användarcentrerade aktiviteter kommer frågor om prioriteringar som ett brev på posten och de blir svåra att reda ut. Därför uppfattas ibland dessa aktiviteter som tillägg till projektarbetet, som stör det vanliga projektflödet. De blir svåra att motivera och det blir också svårt i projektet att veta hur man skall använda all information om användarmönster och användarbehov. +Användarcentrerade aktiviteter pekas ibland ut som lösningen, eftersom de sätter fokus på användarnas behov. Det är sant i den mening att - för att kunna bygga bra lösningar - är det nödvändigt att ha kunskap om användarnas behov. Problemet är att resultatet från användarcentrerade aktiviteter saknar koppling till förväntade affärsvärden och verksamhetsnytta. När man skall presentera och använda resultatet från användarcentrerade aktiviteter kommer frågor om prioriteringar som ett brev på posten och de blir svåra att reda ut. Därför uppfattas ibland dessa aktiviteter som tillägg till projektarbetet, som stör det vanliga projektflödet. De blir svåra att motivera och det blir också svårt i projektet att veta hur man skall använda all information om användarmönster och användarbehov.
Det är en stor utmaning att bygga ”bra” produkter – d.v.s. produkter som används och ger avsedd effekt. För att lyckas med det måste man; Det är en stor utmaning att bygga ”bra” produkter – d.v.s. produkter som används och ger avsedd effekt. För att lyckas med det måste man;
Rad 131: Rad 130:
  * när de använder produkten   * när de använder produkten
  * vilka mål och förväntningar de har   * vilka mål och förväntningar de har
-  * hur den interktiva produkten kan tillgodose deras behov+  * hur den interaktiva produkten kan tillgodose deras behov
Under 80-talet och början av 90-talet beskrevs användningen i några få meningar där man adresserade "avnämarna" eller "användarna". Det viktiga var att så fort som möjligt klarlägga vilka funktioner som IT-lösningen skulle omfatta. Under 80-talet och början av 90-talet beskrevs användningen i några få meningar där man adresserade "avnämarna" eller "användarna". Det viktiga var att så fort som möjligt klarlägga vilka funktioner som IT-lösningen skulle omfatta.
Rad 145: Rad 144:
Lösningen är att [[http://www.anvandbarhet.se/bok:idefasen#nytta_foer_anvaendarna|utgå från verkliga behov, förväntningar och användningssituationer]] när målgrupperna skapas, samt att prioritera dem med utgångspunkt från hur viktiga de är ur ett verksamhetsperspektiv. Lösningen är att [[http://www.anvandbarhet.se/bok:idefasen#nytta_foer_anvaendarna|utgå från verkliga behov, förväntningar och användningssituationer]] när målgrupperna skapas, samt att prioritera dem med utgångspunkt från hur viktiga de är ur ett verksamhetsperspektiv.
-I ett sådan målgruppsarbete får man ovärderlig kunskap som direkt påverkar lösningens utformning. Några exempel: +I ett sådant målgruppsarbete får man ovärderlig kunskap som direkt påverkar lösningens utformning. Några exempel: 
-  * målgruppens förståelse för begrepp och skeenden är grunden för deras förmåga att interagera med produkten. Det är alltför vanligt att utvecklingen baseras på begrepp som är kända i verksamheten, men inte för användarna som står utanför verksamheten. De är kunder, medborgare eller leverantörer och saknar helt motiv och intresse att lära nya begrepp. Många skeenden är på samma sätt ointressanta för användarna, de är framförallt intresserade av resultaet.+  * målgruppens förståelse för begrepp och skeenden är grunden för deras förmåga att interagera med produkten. Det är alltför vanligt att utvecklingen baseras på begrepp som är kända i verksamheten, men inte för användarna som står utanför verksamheten. De är kunder, medborgare eller leverantörer och saknar helt motiv och intresse att lära nya begrepp. Många skeenden är på samma sätt ointressanta för användarna, de är framförallt intresserade av resultatet.
  * kunskapen om hur motiverade användarna är att utföra uppgiften kan vara avgörande. När en användare vill betala för en enklare produkt blir det ett onödigt steg att skapa inloggningsuppgifter samtidigt.((Se t.ex. Jareds Spools exempel med [[http://www.uie.com/articles/three_hund_million_button/|The $300 Million Button]]))   * kunskapen om hur motiverade användarna är att utföra uppgiften kan vara avgörande. När en användare vill betala för en enklare produkt blir det ett onödigt steg att skapa inloggningsuppgifter samtidigt.((Se t.ex. Jareds Spools exempel med [[http://www.uie.com/articles/three_hund_million_button/|The $300 Million Button]]))
  * sammanhanget då produkten ska användas är ibland helt avgörande för utformningen.((På ett läkemedelsföretag som vi arbetat åt gjorde kulturen det omöjligt för användarna att avslöja att de faktiskt behövde lathundar för de vanligaste kommandona. Efter att vi upptäckt detta vid en enkel observationsstudie kunde vi bygga in denna avgörande funktionalitet i systemet. Läs mer om detta i artikel [[http://inuseful.se/missledande-kultur|Missledande kultur]] på bloggen [[http://inuseful.se/|inUseful]].))   * sammanhanget då produkten ska användas är ibland helt avgörande för utformningen.((På ett läkemedelsföretag som vi arbetat åt gjorde kulturen det omöjligt för användarna att avslöja att de faktiskt behövde lathundar för de vanligaste kommandona. Efter att vi upptäckt detta vid en enkel observationsstudie kunde vi bygga in denna avgörande funktionalitet i systemet. Läs mer om detta i artikel [[http://inuseful.se/missledande-kultur|Missledande kultur]] på bloggen [[http://inuseful.se/|inUseful]].))
Rad 164: Rad 163:
  * så snart som möjligt designa interaktionen för de viktigaste flödena för att validera att de mönster man tänkt håller och hitta viktiga egenskaper på detaljnivå   * så snart som möjligt designa interaktionen för de viktigaste flödena för att validera att de mönster man tänkt håller och hitta viktiga egenskaper på detaljnivå
  * först därefter utforma användargränssnittets fulla funktionalitet   * först därefter utforma användargränssnittets fulla funktionalitet
- 
- 
==== Produktens användbarhet utvärderas inte ==== ==== Produktens användbarhet utvärderas inte ====
Rad 180: Rad 177:
Ibland saknas kunskaperna om att det går att validera produktens användningskvalitet, och det är vanligt att man tror att det är något dyrt och omständligt att genomföra.   Ibland saknas kunskaperna om att det går att validera produktens användningskvalitet, och det är vanligt att man tror att det är något dyrt och omständligt att genomföra.  
-Tester av användbarhet kan med fördel göras i integrerat i utvecklingsprocessen. Ju tidigare men kan testa viktiga delar i verklig användning, desto bättre. Att finna problem i användningen tidigt reducerar kostnaderna för rättningar och omgörningar i projektet, samt minskar kostnaderna för support och underhåll.+[[http://www.anvandbarhet.se/bok:utvardera_anvandbarhet|Användbarhetsutvärderingar]] kan med fördel göras i integrerat i utvecklingsprocessen. Ju tidigare man kan testa viktiga delar i verklig användning, desto bättre. Att finna problem i användningen tidigt reducerar kostnaderna för rättningar och omgörningar i projektet, samt minskar kostnaderna för support och underhåll.
   
 +
==== Oklart vem som ansvarar för användbarhet ==== ==== Oklart vem som ansvarar för användbarhet ====
 
 

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid Domingues

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.