Studentlitteraturs logga inUse logga
 
 

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

bok:om_anvaendarna_bara_aer_med_sa_blir_det_bra [2010-06-09 22:26]
berndtsson
bok:om_anvaendarna_bara_aer_med_sa_blir_det_bra [2010-09-22 13:13] (aktuell)
berndtsson
Rad 1: Rad 1:
-====== Myt 3: ”Om användarna bara är med så blir det bra” ======+====== Myt 3 ======
-Myten baseras på en övertro på användarnas kunskap om tekniska och funktionella möjligheter samt på användarnas förmåga att beskriva vad de faktiskt gör.+**”Om användarna deltar så blir det bra”**
-Användarmedverkan innebär alltför ofta att man bara intervjuar användare. Här föreligger dock ett problem. Även om användarna utan problem utför komplicerade uppgifter, så kan de inte beskriva hur de genomför dem((Detta brukar kallas tyst kunskap. Begreppet myntades av Michael Polanyi i boken The Tacit Dimension, Routledge & Kegan Paul, 1966.)). Utgår man bara från vad användarna kan uttrycka så missar man sådant som för dem är ”självklart” och sådana detaljer som de aldrig funderat över.+Myten grundas i en övertro på att användarna har kunskap om de möjligheter som finns att bygga interaktiva produkter liksom att de har förmåga att beskriva vad de faktiskt gör.
-Vissa krav är dessutom beroende av sammanhanget och användaren har svårt att beskriva alla olika situationer som kan uppstå. Med andra ord så kan användaren aldrig återge all den information som behövs för att bygga rätt produkt. Om man intervjuar en större mängd användare om deras behov så finner man dessutom att de ofta har krav som står i motsatsförhållande till varandra. Användarmedverkan i form av intervjuer räcker således inte.+Myten innebär att man betonar vikten av "användarmedverkan" i processen. Vi menar däremot att deltagande inte räcker, det behövs en tydlig struktur för att kunna analysera användares reella behov och önskningar, som går utanför vad de kan uttrycka.
-Tyvärr begränsas användarnas medverkan dessutom ibland till att kommentera färdiga lösningsförslag. Ett sådant sätt att hantera användarnas medverkan blir fyllt av tyckanden och skapar ofta problem för projektgruppen, eftersom de+Användarmedverkan är för oss självklart i hela processen, men då en medverkan som säkrar att man kommer bort från tyckanden och situationer där slumpen eller den som har störst mandat bestämmer.
-  - får en stor mängd förslag (som dessutom ibland står i motsatsförhållande till varandra) och eftersom de +Med användarmedverkan i idéfasen menar man alltför ofta intervjuer av användare, utan att observera vad de faktiskt gör och de faktiska förhållandena som gäller då de skall använda produkten. Detta är mycket problematiskt på två sätt: 
-  - har mycket svårt att värdera olika synpunkter då de saknar kunskap om målgrupperna.+  * Det är ett välkänt faktum att även om användarna utan problem utför komplicerade uppgifter, så har de inte förmågan att beskriva //hur// de genomför dem((Detta brukar kallas tyst kunskap. Begreppet myntades av Michael Polanyi i boken The Tacit Dimension, Routledge & Kegan Paul, 1966.)). Utgår man bara från vad användarna kan uttrycka så missar man sådant som för dem är ”självklart” (och därför inte behöver sägas) och sådana detaljer i flöden och beteenden som de aldrig funderat över.  
 +  * Ett annat problem med intervjuer är att sammanhanget som produkten används i också är viktigt. Om man bara intervjuar användarna, utan att ta reda på mer om den situation och de sammanhang som produkten används i, så missar man värdefull information som påverkar lösningens utformning.
-Om kommentarer görs på färdiga lösningar kommer flertalet dessutom att handla om ytliga egenskaper, som färger och knappar.+Lösningen är att genomföra målgruppsanalyser där man samlar information om målgruppernas kunskaper, värderingar och förväntningar samt att man observerar användningssituationen och det sammanhang där produkten ska användas. På så sätt kan designbeslut baseras kunskap om hur användningen går till i praktiken((För andra, mer innovativa sätt att arbeta med användarmedverkan, se bland annat Buur J., Binder T. and Brandt E. ”Taking video beyond ’Hard Data’ in user centred design”, In Proceedings of Participatory Design Conference (PDC 00), New York 2000. )). 
 + 
 +I designfasen begränsas användarnas medverkan ibland till att kommentera färdiga lösningsförslag. Ett sådant sätt att hantera användarnas medverkan blir fyllt av tyckanden och skapar ofta problem för projektgruppen, eftersom de: 
 + 
 +  - får en stor mängd förslag (som dessutom ibland står i motsatsförhållande till varandra) 
 +  - flertalet synpunkter kommer att handla om ytliga egenskaper, som kanske inte alls bidrar till helheten. 
 +  - får problem att värdera olika synpunkter, särskilt om de inte baserat designen på en målgruppsanalys. 
 + 
 +Lösningen är att testa produkten i användning. Då får man veta mer om hur produkten fungerar i verklig användning och rena tyckanden kan minimeras. 
 + 
 +Vi vill även betona vikten av användarmedverkan i förvaltning. Det är inte ovanligt att webbansvariga eller förvaltningsansvariga har problem att sovra i många "klagomål". Planerade användbarhetstester, logganalyser och enkäter som mäter hur produkten används och hur väl den lever upp till förväntade nyttor är ett bra sätt att hantera strukturerad användarmedverkan.
-En lösning är att genomföra målgruppsanalyser där man samlar information om målgruppernas kunskaper, värderingar och förväntningar samt att man observerar användningssituationen och det sammanhang där produkten ska användas. På så sätt kan designbeslut baseras på kunskap om hur användningen går till i praktiken((För andra, mer innovativa sätt att arbeta med användarmedverkan, se bland annat Buur J., Binder T. and Brandt E. ”Taking video beyond ’Hard Data’ in user centred design”, In Proceedings of Participatory Design Conference (PDC 00), New York 2000. )). 
 
 

Författare

Bild på författareb Johan BerndtssonBild på författareb Ingrid Domingues

Facebook

Twitter (@anvandbarhet)

 
Creative Commons-licens

Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.