Strict Standards: Declaration of action_plugin_indexmenu::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/indexmenu/action.php on line 13 Strict Standards: Declaration of action_plugin_badbehaviour::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/badbehaviour/action.php on line 72 Strict Standards: Declaration of action_plugin_clearhistory::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/clearhistory/action.php on line 81 Strict Standards: Declaration of action_plugin_metaheaders::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/metaheaders/action.php on line 140 Strict Standards: Declaration of action_plugin_blockquote::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/blockquote/action.php on line 61 Strict Standards: Declaration of action_plugin_editsections_es::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/editsections/action/es.php on line 74 Strict Standards: Declaration of action_plugin_swiftmail::register() should be compatible with DokuWiki_Action_Plugin::register($controller) in /storage/content/37/152837/anvandbarhet.se/public_html/lib/plugins/swiftmail/action.php on line 126
Användbarhet är en kvalitet hos interaktiva produkter. En produkt har hög användbarhet när den uppfyller beställarens och användarnas förväntningar på nytta.
Konkret betyder det att vi betonar
Etablerade metoder och modeller (såväl användbarhets- utvecklings- och projektstyrningsmodeller) hanterar kopplingen mellan den förväntade nyttan för verksamheten och produktens utformning slarvigt. Detta ser vi som en allvarlig brist som skapar onödiga problem för styrning av projektet och design av produkten. Många diskussioner och beslut om projektupplägg, prioriteringar och produktens utformning underlättas väsentligen av ett värdebaserat perspektiv.
För att utforma användbarhet i en interaktiv produkt behöver du kunskaper om;
För att vara mer konkret behöver du kunskaper om:
Vi betonar alltså det nödvändiga i att utgå från den förväntade nyttan. När det är otydligt vad produkten skall skapa för värden är det mycket svårt att bestämma vilka funktioner, innehåll och utformning den bör ha. Projektet blir också därför onödigt svårt att planera och styra.
Vad är då ”förväntad nytta”? Några exempel:
Det är avgörande för projektets och produktens framgång att man arbetar med att definiera vilka nyttor man ska styra mot. När man bestämt sig vilka de förväntade nyttorna för verksamheten och användarna är, så går det också säga vad som är god respektive dålig utformning av produkten.
Konkret betyder det att det är nödvändigt att formulera vika nyttor man förväntar sig innan man gör alltför detaljerat designarbete. Annars riskerar man att utforma en produkt som blir krånglig att använda och som förmodligen inte skapar förväntade långsiktiga värden (effekter).
En konstnärspenseln är verkligen perfekt när man målar tavlor, är helt obrukbar när man ska måla huset. Det finns tyvärr många interaktiva produkter som är dåligt anpassade till hur de ska användas.
Användbarhetsbegreppet är komplext, men inte komplicerat. Komplexiteten uppstår för att det handlar om människor och mänskliga beteenden, dessutom över tiden. Några exempel på vad som gör begreppet så komplext är:
Det finns andra begrepp och definitioner som används för att beskriva användbarhet. Den viktigaste är ISO-standarden, men det finns fler definitioner och närliggande begrepp.
ISO 9241:11 beskriver användbarhet såhär:
”Usability is the extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use.”ISO-definitionen är tydlig med att lösningen skall anpassas till målgrupperna (specified users), situationen (specified context) och målgruppernas förväntade nytta (specified goals).
Användbarhetsbegreppet har i denna tappning blivit centrerad till användarnas behov. Om man uppfyller användarnas behov är produkten enligt denna definition användbar.
Vi anser att produkten även skall uppfylla beställarens förväntningar på nytta för att kunna anses vara användbar. En produkt som gör alla användare nöjda, men som inte skapar förväntad verksamhetsnytta är - som vi ser det - inte användbar.
Ett annat begrepp som (tyvärr) används mycket sällan är quality-in-use1 eller försvenskat användningskvalitet där fokus sätts på användningen av produkten, istället för på själva produkten som fristående artefakt. Begreppet användningskvalitet eller quality-in-use är intressant för att det tydliggör att:
Vår definition av användbarhet skulle kunna sägas vara närmare begreppet ändamålsenlighet, som beskriver att produkten skapar förväntade värden. Begreppet ändamålsenlighet leder tyvärr tankarna bort från användning.
Ett annat närliggande begrepp är användarvänlighet som används som synonym till användbarhet. Begreppet betonar användarens behov, men ger ingen anspelning på användning över tiden och verksamhetsnytta.
Användbarhetsbegreppet har historiskt utvecklats från att enbart fokusera på det mänskliga systemet, till att se produkten och dess användning i ett sammanhang2.
Vår definition av användbarhet utökar begreppet till att också innefatta nyttan och värdet för beställaren och hennes verksamhet.
Därmed blir det också viktigt att ta upp ett annat viktigt begrepp, nämligen användningsgrad, eller i vilken omfattning produkten faktiskt används, över tiden. Måttet användningsgrad är intressant eftersom det sätter fingret på att användare kan välja att strunta i att använda produkten. Produkter som är krångliga att använda får låg användningsgrad, om inte de tillför ett mycket högt värde till användarna. Produkter som är enkla och behagliga att använda och dessutom ger en reell och påtaglig nytta får hög användningsgrad. Därmed blir användningsrad ett viktigt mått för produkter som användare kan avstå från, som exempelvis intranät eller andra interna rutiner liksom webbplatser med samhällstjänster eller försäljning.
Man kan alltså kort och gott säga att det faktum att vissa produkter inte används betyder endera att de är felaktigt utformade eller att de inte tillför något reellt och påtagligt värde.
Så sent som i slutet av 1980-talet fanns inga publika tjänster och i endast ett fåtal IT-produkter för privat bruk. Då var IT-produkter främst avsedda att användas i en arbetssituation, och var ofta skapade specifikt för just denna.
IT-produkter som är en integrerad del av arbetet finns på samma sätt idag, även om de oftare är så kallade standardsystem3 eller byggs upp av halvfärdiga komponenter4 som sätts samman till en komplett lösning.
Eftersom en sådan produkt är en del av arbetet, kan användaren inte själv välja att avstå från att använda den. Hon måste använda den för att kunna göra sitt jobb. Traditionellt har användbarhet i denna typ av system ansetts som mindre viktig, eftersom användarna inte har något val och eftersom ”de lär sig”.
I takt med att interaktiva produkter blir en integrerad del i vår vardag blir också användbarhetsfrågor allt viktigare. Idag är det absoluta flertalet av alla interaktiva produkter sådana som vi själva avgör om vi vill använda eller ej.
Användbarhet i praktiken - wiki by Ingrid Dominques/Johan Berndtsson is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported License. Based on a work at anvandbarhet.se.
Kommentera